- Project Runeberg -  Carolinens minnen : historisk roman från Carl XII:s tid /
448

(1900) [MARC] Author: Wilhelm Granath With: Pelle Hedman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

448 CABOIUNENS MINNEN.
nad lämnade Katarina tid att betänka sig och hon började nu
åter att bese sina juveler, hvarefter hon vände sig till käjsaren
och sade:
— Om allt detta är en skänk af min förre husbonde, så
behöfver jag icke länge besinna mig. Jag sänder strax allt-
sammans tillbaka. Endast denna ring vill jag behålla — till
åminnelse af hans godhet emot mig. — Äro åter dessa saker
en välgärning af min nye herre, vill jag äfven bedja honom
taga dem tillbaka. Jag gör intet anspråk på hans skatter, utan
jag väntar mig af honom något ännu dybarare.
Peter begrep icke ännu denna sluga kvinna, som förtärdes
af lågande äregirighet, utan han försäkrade, för att ställa henne
till freds, att de sköna juvelerna voro en gåfva af Mensjikow,
hvilken gifvit henne dem som ett minne. Men kejsaren tilläde
äfven och sökte inpränta hos Katarina att Mensjikows artighet
behagade honom mycket. — Efter denna ganska krystade tirad
öfver gunstlingens ädelmod följde nu en uttrycklig befallning
till Katarina att emottaga dessa skänker. —
Vid detta uppträde, som kejsaren icke kunnat förutse, voro
de slafvar, som burit dit sakerna, och en kapten vid det preo-
baschenskiska gardet, närvarande. Genom dessa personers be-
rättelser blef kejsarens ömma förbindelse med sin slafvinna
allmänt bekant. I hela ryska riket talades snart vidt och bredt,
än om tsarens tillgifvenhet för denna förut alldeles okända
varelse, och berättelserna därom kommo äfven fram till oss i
kung Carls läger.
Den ryska nationen syntes emellertid verkligen vinna ge-
nom denna kejsarens kärleksförbindelse. Förut hade tsaren,
känslolös för all anständighet och förfining i kärlekssaker, räk-
nat alla kvinnor till samma klass. Deras rang, deras behag
och en ömmare kärleks mera ädla njutningar hade icke gjort
något intryck på honom. — Hans förvandling därutinnan var
Katarina förbehållen att åstadkomma.
Det var hon, som af en vild, ohyfsad människa, förstod
att bilda en älskvärd furste. Hans uppförande blef mildare,
mera förfinadt och han lärde sig att inse värdet af artighet och
hyfsade seder. Inom kort blef det ryska hofvet en svag kopia
af det lysande hofvet i Versailles, som redan länge gifvit ton

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:23:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/carolinens/0514.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free