Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
514 CAROLINENS MINNEN.
Under mässan hade man placerat de ihjälslagna böndernas
lik framför kyrkan, så att tsaren vid utgåendet nödvändigt
skulle bli dem varse. Han ryste vid denna anklick och be-
fallde, att man genast skulle från bojarens gods hämta fogden
jämte alla hans papper. Sedan begaf han sig till det con-
stantinowiska tornet, där de pinliga förhören plägade hållas
och befallde, att den grymme bojaren skulle föras dit.
Den brottslige hade emellertid fått veta, hvad som till-
dragit sig i kyrkan och skyndat till patriarken för att söka förmå
honom att göra förbön hos tsaren. Från patriarken måste han
begifva sig till tornet. Den vreda uppsyn, som tsaren hade,
då han frågade förbrytaren, om han skrifvit det omtalade
brefvet till fogden, satte bojaren ur stånd att neka.
Patriarken vågade nu framträda till kejsaren. Hållande
ett krusifix i ena handen närmade han sig honom sägande:
— Den himmelska jungfrun vill själf medla för den
olycklige.
Detta patriarkens uppförande förbittrade tsaren ännu mera
hvarför han med häftighet sade till patriarken:
— I hvad ändamål har du kommit till mig med din bild?
Hvad har du här att göra? Facha dig genast bort ur min
åsyn och ställ den heliga bilden på sin plats. Vet, att jag,
kanske mera än du, fruktar Gud och ärar den heliga jung-
frun; men vet tillika, att Guds vilja, som satte spiran i min
hand, af mig fordrar en sträng rättvisa. Gå och lär dig bättre
känna dina skyldigheter!
Bojaren undergick därpå utan dröjsmål det svåra straff,
som hans grufliga gärning förtjänade. — Tycker du, det också
var orätt, mor, frågade Björn Stina.
— Nej, svarade hon.
— Nå, det var då väl det. — Men nu viljen I väl inte
höra mera om tsar Peter?
— Jo, jo, ropade barnen.
— Det var pocker, sade Björn. Nå, då skall jag tala om
för er, när tsaren var simpel soldat.
— Var han det någon gång, frågade Bolf tviflande.
— Joo du, svarade Björn. Då tsar Peter började att
disciplinera sina trupper, var han själf först trumslagare, där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>