Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
516 CAROLINENS MINNEN.
månad lär han hafva tjänat som gemen soldat utan att njuta
mera till sitt underhåll än den vanliga soldatrationen.
— Gud vare lof, utropade tsaren, när denna månad var
slut, nu vet jag, att soldaten kan vara belåten med sin ration.
Då den varit tillräcklig för mig, som med min starka kropp
och mina krafter behöfver mera till underhåll än de flesta af
mina soldater, så kan också en och hvar af dem vara belåten
med sin ration.
— Det var ädelt och bra gjordt, sade Carl Berg.
— Ja, svarade Björn, därtill kan inte nekas. Men nu vill
jag tala om en glad historia för er, som jag vill kalla:
Romanzows bröllop.
— Det måtte vara något muntert, sade Frida.
— Jo, jo, du tösen min, lita på det, sade Björn och såg så
godt på Frida samt började berätta:
Peter den store ägde förmågan att läsa människors ka-
raktär i deras ansikten och ganska ofta bestämde detta hans
val af gunstlingar och förtrogna.
En dag blef han varse en soldat af preobracemska rege-
mentet, hvilken stod på vakt. Han betraktade honom några
ögonblick och gjorde honom därpå till sin ordonans.
Soldatens namn var Alexander Iwanowitsch Romanzow.
Han var af en ganska fattig adelsfamilj, men hans lifliga ka-
rakter och rättskaffenhet förskaffade honom tsarens oinskränkta
förtroende, så att han utnämnde honom till sergeant och nytt-
jade honom i många viktiga ärenden.
Då Romanzow sedermera hade svingat sig upp till kapten
vid gardet, fick han ännu viktigare uppdrag, dem han alla
uträttade till tsarens belåtenhet.
Kejsarens tillgifvenhet för den unge mannen tilltog för
hvarje dag och i samma mån ökades den frimodighet, som
Romanzow tillät sig mot tsaren. Stundom begärde han till-
ökning på sin lön, men fick vanligen till svar:
— Vänta litet ännu.
— Hvarför skall jag alltid hänvisas till framtiden, under
det att jag lider den största brist, frågade Romanzow.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
