Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
542 CAROLINENS MINNEN.
— — — fått fan i båten, så får man också ro honom
i land, vill du säga, afbröt honom Harald.
— När man en gång blifvit kallad i fält af sin konung,
måste man foga sig i sitt öde, menar jag, sade Arvid. Men
nog känns det tungt, då man tänker på, att man ej får ägna
sig åt sitt egentliga kall. Helt visst skulle mina armar göra
större nytta hemma på åker och äng, än de göra det här ute
i ödemarkerna. Nog skulle det vara mera välsignelsebringande,
om jag finge så jorden där hemma vid torpet och sedan af-
meja säden, än det är att slita ondt här och sticka ihjäl män-
niskor, som jag aldrig förut har sett och som heller aldrig
gjort mig något ondt.
— Konungen har befallt ––– —
— Ja, jag vet, hvad du vill säga, Harald. Jag följer
också konungens bud, så långt jag kan.
— Du slåss vid alla fördömda ryssars helgon, som en
hel karl, utropade Harald.
Arvid svarade ej strax utan syntes bli försänkt i tankar.
Slutligen lyfte han upp sitt hufvud, som han hållit framåt-
lutadt och sade:
— Jag hade en underlig dröm i natt.
— Ah för pocker, låt höra! Hvad drömde du då, frågade
Harald.
— Jag drömde, att–––––-
Här afbröts han därigenom, att en yngling började sjunga.
Det var en 19 à 20 års gammal drängpojke, hvilken blifvit
ryckt från hemmets frid ut i fält, som sjöng:
»Herr Ulfver han var en riddersman,
Han fäst sig en mö i främmande land.
Så kännom vi Ulf.
Herr Ulfver han var en riddarekind,
Han fäste sig vid jungfru Sölfverlind. —
Så kännom vi Ulf.
De lefde tillsammans i åtta år
Och hade tillsammans tre barnen små. —
Så kännom vi Ulf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
