- Project Runeberg -  Carolinens minnen : historisk roman från Carl XII:s tid /
557

(1900) [MARC] Author: Wilhelm Granath With: Pelle Hedman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VID LESSNA. 557
— Lade du ned några lejon?
— Ja, flere.
— Det är annat det än att skjuta harar.
— Det vill jag lofva.
— Var du ej i fara att bli sönderrifven?
— Jo, flere gånger.
— Ett lejon dör väl ej för ett skott?
— Det beror på, hvar man sätter det.
— Hvar är lejonet ömtåligast?
— Bakom örat.
— Alldeles som vargen då?
— Ja.
— Men det är väl svårt att komma i skotthåll bakom de
där bestarne?
— Ja, det har sina sidor; men det går dock för sig, där
marken är kuperad. Men ute i ökensanden är det värre och
är man där ej på sin vakt, är man snart förlorad.
— Hur många lejon har du skjutit på en höft?
— Sju à åtta stycken.
— Det var baddaren. Det gick bra då?
— I början ja. •— Men inom kort, när jag dragit mig
nedåt kusten, blef jag genom list tillfångatagen af en sjöröf-
vare, som tillika var slafhandlare.
— Ah, fy för tusan!
— Jag smiddes i bojor ombord på fartyget, på hvilket
jag blef förd och där nitton olyckliga människor voro fängs-
lade förut för att säljas som oskäliga djur. — Jag förbigår de
fasansfulla lidanden, som vi fingo genomgå på fartyget och
nämner endast, att slafhandlareskeppet blef jagadt och upp-
snappadt af en fransk örlogsman, som äntrade det. Besätt-
ningen på slafhandlarefartyget och sjöröfvaren själf blefvo
tagna och aflifvade samt alla slafvarne befriade, hvarefter det
fördömda fartyget stacJcs i brand. — Vi blefvo därefter förda
till Frankrike och landsatta därstädes.
Nu var jag fattigare än någonsin och visste ej, hvart
jag skulle styra kosan för att genom arbete förtjäna ett ma-
gert bröd. Då nådde mig berättelsen om den svenska kungen
och hans segrande trupper. — Där är ett fält för mig, tänkte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:23:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/carolinens/0623.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free