- Project Runeberg -  Carolinens minnen : historisk roman från Carl XII:s tid /
583

(1900) [MARC] Author: Wilhelm Granath With: Pelle Hedman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MUNKARNES GIFTMORD. 583
Furst Galizin vägrade emellertid att lyda, kanske af det
skäl, att han förutsåg, att den fåtaliga svenska besättningen
icke skulle kunna hålla stånd länge och att fästningen således
snart borde falla; kanske han också fruktade att under ett åter-
tåg förlora mera folk än under stormning.
— Säg min herre, svarade han för den skull käjsarens
adjutant, att jag ställer mig under en högre makts beskydd.
Därefter vände han sig till sina soldater, uppmuntrade
dem genom råd och dåd, rusade med dem lik en strid ström
till anfall, besteg vallarne och intog platsen.
Tsaren blef så glad öfver denna hjältemodiga bedrift, att
han, så snart han fick se furst Galizin, ropade till honom:
— Begär af mig, hvad du vill, utom Moskwa och min
Katarina.
Med en vördnadsfull bugning och ett ädelmod, som gör
furst Galizin en odödlig ära äfven i hans fienders ögon, bön-
föll han om — nåd för sin gamle rival och ovän, furst Repnin,
hvilken tsaren just då degraderat från marskalk till gemen
soldat. —
När den historien var slut, omtalade en annan:
— Jag var fånge hos ryssarne för fjorton dagar sedan och
lyckades rymma, innan jag blef skickad till Sibirien för att lef-
vande begrafvas. Ingen skulle mera än jag önska, att tsaren
finge sig en kula i skallen; men ingen kan dock neka till att
han har sina goda sidor.
Under min fångenskap hände det, att tsaren en dag var
trött och förbi och ville taga sig en lur, hvarför han befallde
skildtvakten utanför dörren att icke släppa in någon.
Plötsligt kom furst Mensjikow. Han var van att alltid
hafva fritt tillträde till sin monark och han tog nu ganska illa
upp, att han blef hindrad att gå in till tsaren samt ville med
våld tränga sig in. Men skildtvakten var sin herres befall-
ning lydig, dref Mensjikow tillbaka och hotade att knäcka ref-
benen på honom, om han vidare skulle försöka något våld.
Mensjikow gick omsider missnöjd sin väg, men han kvar-
lämnade en page med tillsägelse att låta honom strax veta, när
tsaren vaknat och behagade taga emot. — Pagen lydde och så
snart han gaf Mensjikow bud om att tsaren var vaken, skyn-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:23:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/carolinens/0649.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free