Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
638 CAROLINENS MINNEN.
Rent spel, flicka! — Den där krutgubben, skall du säga om
mig, kommer nog att gå som en padda, så att vi inte få
dansa kring majstången vid Grönelund. — Säg, menade du
inte det?
— Inte just så, men–––––-
— Hymla inte, flicka, säger jag! — Rent spel! Ett ord
i ansiktet är bättre än tio på ryggen! — Du tror, att gubben
Björn inte kan gå fort nog! — Gör du inte?–––––-
— Hm! — Farbror är äldst af oss alla, svarade Frida.
— Och stelbent ja; men ser du, inte skall du behöfva
försaka dansen kring majstången vid Grönelund för min skull.
— Kan inte jag gå tillräckligt fort, så är det för er unga en-
dast att löpa förbi mig. — Men knalt skall det bli med den
saken också, om inte pocker rider märket. Mina gamla ben
kanske ännu en gång kunna röra på sig! — Se så, nu är det
bra igen, min flicka! Du har fått ditt ovett, som du skulle ha
för det att du inte var uppriktig mot gamle farbror.–––––
Nästa gång du har något att säga om mig, så gör det rätt i
ögonen på mig och inte bak ryggen på mig, som du gjorde
i går till mor din! — —
— Men hur i all världens dar vet farbror — — började
Frida i högsta grad förundrad.
— Hur jag vet, skrek gubben.–––-Det skall jag säga
dig: Den, som hviskar, blir hörd öfver hela världen. Kom
ihåg det ! — Rent spel, flicka, eller skall väl pocker ta dig !
Rent spel och oförfäradt sinne! —
Frida började få tårar i ögonen till följd af denna lexa,
hvilken Björn gaf med en kläm och en stämma så stark och
bestämd, som om han stått och talat till ett korpralskap. Björn
såg hennes rörelse och sade då:
— Se så, tösen min ! Bort med de där pärlorna i ögon-
vrårna. Nu är det midsommar. Himlen är klar och fåglarne
sjunga vackra sånger under fröjd och glädje! Bort med tå-
rarne, tösen min. Nu är ovädret öfver. Det har rensat luften
som en åskby. Bort med tårarne, Frida! Låt inte Carl se,
när han kommer, att du gråtit. Då tar väl pocker vid mig.
— Dock, jag är inte rädd för själfva fan, må du tro! Skulle
Carl få se, att du gråtit, så skall jag säga honom, hvarför du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
