Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
650 CAROLINENS MINNEN.
— Ja, min gode, rare farbror, sade hon och strök honom
öfver skägget.
— Så låter det nu, puttrade Björn. Gubben kan allt gå
han också, när det gäller, ser du; men hade det varit en bit
till, så hade allt Thyra och jag kommit efter.
Nu kom rättaren på gården och ropade:
— Nu komma baronens. Nu skola vi resa stången. Håll
fejlan stämd, spelman. Kanonerna dåna strax.
— Kanoner, utropade Björn och det blixtrade till i hans
gråa ögon.
— Ja, gamle krigsbuss, sade rättaren skrattande. Kano-
nerna ligga där uppe på kullen. De skola fyras af, när maj-
stången reses.
— Hvem skall fyra af dem, frågade Björn intresserad.
— Ett par af pojkarne.
— De stymparne! Inte kunna pojkar fyra af kanoner,
brummade Björn och han stultade i väg till kullen, där de
små kanonerna lågo.
Ett par pojkar stodo där och en af dem hade i handen
en lunta och höll just på att slå eld med flinta och stål, när
Björn kom upp på kullen.
— Håll, ropade han. Gif hit luntan och här skolen I få
höra, hur det smällde i salig kungens tid.
Och han ryckte till sig luntan. — Pojkarne tyckte visst
inte om det; men de kände gamle Björn och visste, att han
hade sin egen vilja. Dessutom imponerade det på dem att
se den gamle Carolinen i sin slitna uniform stå där invid ka-
nonerna med luntan i hand.
— Slå eld, befallde Björn.
En af pojkarne slog flintan mot stålet och inom kort fram-
tvingade han en gnista, som antände luntan.
— Nu resa de stången, ropade pojkarne.
— Krut på fänghålet, kommenderade Björn.
En af pojkarne hade ett kruthorn och lade krutet på fäng-
hålet på den första kanonen och så fyrade Björn af.
Det smällde till och carolinen tycktes njuta lika mycket af
att höra knallen som att känna krutröken, hvilken omhvärlde
honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
