Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I OLOF OLOFSSONS STUGA. 699
— Det där var en dyster historia, sade Alf, när carolinen
tystnat.
— Ja, dyster, mycket dyster, instämde Björn. — Men
sann, tilläde han.
— Har inte farbror något gladt att tala om för oss, frå-
gade Frida.
— Inte i dag mitt barn, svarade han. —Längre fram, om
jag lefver och I inte tröttnen att höra mig.
Och när han sagdt detta steg han upp, tog liten Tyra vid
handen och gick till Brogård.
Folket lämnade äfven kyrkogården; men det märktes, att
det var något dystert, som Björn omtalat denna dag; ty alla
sägo så allvarliga ut, deras samtal voro nästan hviskande och
den hurtighet, som brukat känneteckna Björns åhörareskara,
när den drog hem från kyrkogården, var denna dag alldeles
icke att finna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
