Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAP. VIL
Katarinas diamanter.
K
ung Carl, berättade Björn, sade, när han kom till Bender,
att han ej ämnade stanna där längre, än tills hans sår
blifvit läkt; men likväl stannade han kvar längre och fullföljde
med vanlig ihärdighet sin plan att i spetsen för en turkisk här
återvända till Polen.
Han var äfven flera gånger nära att lyckas däri.
Turkarne beundrade den svenske konungens personlighet
och bragder, skall jag säga. De ville därför begagna honom
som ett skräckmedel mot deras arffiender, ryssarne.
Det hade lyckats konungen att genom den sluge polacken
Poniatowsky förskaffa sig ett parti inom själfva Seraljen. Sul-
tanen Achmed III:s moder kallade kung Carl för »sitt unga
lejon» och bestormade sin son med böner om hjälp för honom.
En tid bortåt kunde konungen nu i lugn och ro få tänka
på sina viktiga angelägenheter. Han försågs rikligen med hvad
han och hans folk behöfde till lifvets uppehälle liksom äfven
med sunda kvarter.
Kort efter konungens ankomst till Bender dog Mazeppa.
Sultanen drog sig ganska mycket för att inlåta sig i krig
med Kyssland, ehuru storviziren enligt sitt löfte till kung Carl
ifrigt uppmanade sin herre därtill. Man borde, menade stor-
viziren, icke tåla ryssarnes oupphörliga förolämpningar.
Men så föllo ryssarne in i Turkiet och tog en svensk af-
delning under Gyllenkrook tillfånga. Utan krigsförklaring hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
