- Project Runeberg -  Carolinens minnen : historisk roman från Carl XII:s tid /
733

(1900) [MARC] Author: Wilhelm Granath With: Pelle Hedman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JULAFTONEN PÅ DAHLBY 1718. 733
vore han af med griskultingen och finge i kyrkan snegla bort
på sin fästekvinna — hä?
— Nej, nej, farbror går så tidigt till kyrkan om sönda-
garna — och tidigare än farbror går, kan inte Lars komma
till Brogård.
— Nå, men hvad i pocker har jag med den där saken
att göra? Det är väl inte till mig utan till dig, han skall fria
heller?
— Farbror är så rolig så. —• Men farbror är stygg, som
inte vill förstå mig! — Jaha, riktigt, riktigt stygg!––––––
Men jag tycker om farbror ändå och nu skall farbror förstå,
att jag bedt Lars komma och tala vid far och mor, när far-
bror är hemma; ty farbror förstår sig på kärleken och–––-
— Nej hör du nu pullan min, hvad talar du för tokerier!
Ha, ha, ha! — Jag förstå mig på kärlek jag, som hela mitt
lif legat ute i fält–––––- och–––– - —
■— Farbror gör det! Farbror talar så vackert om kärlek,
när farbror vill: Om Harald och Emma, Anna och Arvid, den
där polska jungfrun och junkern, om flickan som blef marke-
tenterska efter Mimmi och hennes älskade, om Aurora Königs-
marck, om Katarina, fast dem båda tyckte jag inte om; och
om Sigurd Gyllensvärd och Elsa Standar. Och dessutom var
farbror så snäll emot Frida och Carl Berg, när de skulle ha
hvarandra — — — men mig och Lars bryr farbror sig inte
alls om, när vi be farbror hjälpa oss att få hvarandra. Det
är riktigt obeskedligt gjordt af farbror — riktigt obeskedligt.
Hon hade talat häftigt och nu tystnade hon hastigt, ty
gråten stockade sig i hennes hals och hon kunde inte mera
få fram ett ord, förrän tårarne fingo utlopp genom hennes
vackra ögon.
Men då var det också slut med gubben Björns skämt.
— Flicka, flicka, sade han, gråt inte barn!
— När farbror inte vill hjälpa mig så.
— Du behöfver ingen hjälp. Far och mor — —- —
— De förstå sig inte på kärlek, svarade Elsa häftigt.
— Hvad säger du flicka, sade Björn. De äro ju gifta.
med hvarandra och hafva alltid left lyckligt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:23:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/carolinens/0799.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free