Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
höll vådan af, att »föreningen förvandlades till politisk
klubb».
I »Bihang till Lunds Veckoblad» af d. 18 mars
offentliggjorde adjunkten Abraham Cronholm några
kommentarier till dikten:
»Den unge studerande, som under sina skaldeförsök
sätter signaturen Talis Qvalis, har i Upsala börjat sina
studier, och sedan sökt sin lycka där han är lika mycket
en främling, som de tänkesätt förr voro det, hvilka med
anspråk uppträda i hans skaldeförsök. —––
Hälsningssången bringar vackra namn till fältrop,
men vid ett närmare skärskådande torde man finna, att
begreppen, som de skulle beteckna, ej äro hemma i
den dikten; att namnen äro ett lån annorstädes ifrån,
eller att de möjligen betyda annat, än man föreställer
sig.–-—
Hälsningssången ger snubbor åt ett stort# snille.
Man har velat tyda orden på biskop Tegnér. Är detta
händelsen, så förundras man med rätta öfver, att en
ung författare vågar skänka sin medömkan åt en diktare,
öfver hvilken Sverige är stolt;––en grekisk
författare sade, att det var bättre att erfara afund än
medlidande. Vi tro, och säkert många med oss, att
det senare ej blifvit användt på rätta stället––»
Denna sista tillrättavisning åsyftar följande rader i
dikten, hvilka otvifvelaktigt voro de, som mest bidrogo
att låta Talis Qvalis falla i de akademiska fadernas onåd:
— — — »Den man, som gjort sig själf till afgud, tigger
Bland dagens efeméer några rop
Af krystadt bifall från en ömklig hop.
Med nacken böjd för maktens lumpna fana
Den mannen går ej mer sin egen bana,
Har tappat bort sig själf, hans snille har
Den höga sceptern icke mera kvar.
Om äfven han med ömkan blickat neder
På våldets legoknektar, hvilkas leder
Alt mera glesnade; om mången gång
En värld stått hänryckt vid en manlig sång,
Som, fostrad under helig skaldeyra,
Med fulla slag han lockat ur sin lyra —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
