Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utvecklas till en fast medveten hängifvenhet för själfva
folkfriheten, en hängifvenhet, som har sin rot i hans
demokratiska sympatier, åt hvilka han gifvit det bästa
uttrycket i den förut omtalade dikten »Riksskymning»,
där han lägger följande ord i Sten Stures mun, ord,
som sprungit fram ur djupet af hans egen öfvertygelse
om hvad som är människovärde och människorätt:
Ha vi ej haft samma bräder
I vår gångstol litet hvar?
Samma muskelfasta fader?
Samma stränga tukt! Och har
Samma ädla mjölk ej närt oss?
Samma tunga icke lärt oss
Stamma på vårt Fader vår?
Har ej bonden tusenåra
Goda anor, medan våra
Knappast hinna till i går?
Detta är grunden och skälet till hans uppfattning
af jämlikhetens idé, och det heter också i hans glänsande
dikt öfver Nils Ericson:
Af detta namn allena man redan lär,
Att ännu b&rgslagsanden är mer än minne,
Att huru låg en koja där uppe är,
Så växa kraft och snille ännu där inne.
Aktning för bonden, jämlikhet mellan kojans och
slottets söner: den andliga begåfningen, som ger
människan hennes rätta rang, skjuter lika ofta upp i den
förra som i det senare; men också: jämlikhet inför lagen
och aktning för denna. * Friheten var hans ögonmärke
och henne sökte han under kulturens namn»,* och ett
ordnadt, lagbundet samhällsskick var hans högsta ideal,
lika visst som han ansåg att konungen är *boren att
befrämja allas frihet, bygd på rätt och pligt, och det
tygellösa tämja.» Och i dikten till Gustaf Vasa skildrar
han denna lagbundna frihet, som ej endast ger rättig-
* Talis Qvalis om Hvasser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
