Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En äkta höststämning, som ovilkorligen måste med
styrka meddela sig till hvarje poetiskt fördomsfritt sinne!
Ett liknande intryck gifver äfven dikten
»Vinterkväde». Om man jämför denna realistiska vinterbild
med Nyboms blomsterströdda vinterhimmel, så framstår
olikheten bjärt, men med all fördelen på Brauns sida,
d. v. s. på den värkliga vinterns med röda näsor och
frusna kinder.
Man får ej det aflägsnaste intryck af »vinter» vid
att läsa följande nybomska strof:
Den bleka vintergatan — är den ej
Liksom en sky utaf förgätmigej
Med ljufva rosor, doftande jasminer;
Och midt i denna rika blomsterkrans,
Ser du en fladdrande, en sällsam glans
Af dansande, af glada amoriner.
Må andra sjunga till Nordens pris
Och högt berömma dess snö och is!
Jag kan det icke! Jag släpper lutan
Så snart jag ser på den frusna rutan. —
– – – – – – – – – – – – –
O, hvarför föddes jag i de länder
Där halfva året man hackar tänder!
– – – – – – – – – – – – –
Se blott därute! Se hur de gå
I ulfvakläder på fötter två!
Se, hur den tjutande nordanvinden
Med klart berlinerblått sminkar kinden,
Se, hur på näsan, blodröd af frost
En istapp fattat sin höga post.
Och se hur naren hvitlimmar håren,
Att man går gubblik i bästa åren!
– – – – – – – – – – – – –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
