- Project Runeberg -  Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet /
388

(1889) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för kort tid sedan lades till det s. k. »Folkets Palats»,
afsedt för de kroppsarbetande klassernas vederkvickelse.

Att Orvar Odd för flera tiotal af år tillbaka så
förstod och uppfattade massans behof af och rätt till

— ej endast politisk frihet — utan till upplysning,
förädlande nöjen, det visar, huru djupt han tänkt sig in
i det, som utgör demokratiens kärna: människans värde
såsom sådan, oafsedt alla yttre förhållanden; och såsom
vi förut sagt, det är framför alt det svenska folkets
höjande, för hvilket han arbetar under sina sista års
politiska sträfvan.

Vi se honom konsekvent in i det sista; i det minsta,
som i det största trogen den »trofasthetens religion»,
han i den förut omtalade »Tillegnan» till sina vänner
sagt sig tillhöra

Mer än någon annan af sina samtida, hade Orvar
Odd öppet sinne för alt, som i tiden rörde sig
omkring honom, vare sig det frambröt med kraften af ett
revolutionsdån eller det kräfde ett fint gehör, när det
kom som en stilla hviskning om något för folkets
framtid lyckobringande; ja, innan han gick ur tiden, värmdes
han af och gaf märkvärdigt klara uttryck åt tankar, som
först nu i de senare åren vunnit någorlunda fast form.

Som ett slutomdöme om honom kunna därför med
fog sättas de ord, vi redan en gång anfört:

Det känner jag vid mig själf, att jag vid fanan
Har intet svikit och ingenting förrådt.

Våra skildringar äro härmed afslutade.

Vi hafva altså i »Frihetens sångarätt» i Sverige på
1840-talet funnit skalder, hvilkas diktning, mer eller
mindre utgången ur romantikens dunkel och till sin första
början bärande dess drag, snart träder fram i det värkliga
lifvets ljus för att, käckt och fördomsfritt, slå till revelj
för sin tids bästa idéer: Nordens enhet, ordets
frihet, en ökad social jämlikhet, indi vidernas
själf-myndighet och nationalitetens rätt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:25:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cbhfsis/0397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free