Kampen för och emot negerslafveriet. Ett blad ur Förenta staternas historia / 45 (1896) Author: Cecilia Bååth-Holmberg - Tema: Slavery Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Slafveriet i Amerika under de 200 första åren från dess införande - 2. Slafemancipationen i nordstaterna; första kongressen 1787; partigruppering: demokrater och republikaner; makten från början i Söderns händer; Nordens första eftergifter; första slafpetitionen och Benjamin Franklin 1790; Söderns vrede; rädsla för »frihetsnegrerna» från San Domingo; fientlighet mot republiken Haiti

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ordet »slafveri» ströks äfven omsorgsfullt i författningen och ersattes med
uttrycken »personer, förbundna till arbete», eller »andra personer». Detta
hyckleri visar tydligt nog, att republikanernas samvete var sjukt.

Tvenne faktiska eftergifter gjordes dock af fristatsmännen; för att förmå
Södern att göra mindre svårighet mot skyddstullars införande medgåfvo de
förstnämde, att ⅗ af slafvarne skulle vid kongressval räknas till folkmängden i de
stater, inom hvilka de höllos i slafveri, eller med andra ord, att slafägaren hade
rättighet att rösta ej blott för sig själf, utan äfven för sina slafvar.

Det hjälpte icke, att flera talare påpekade det förnufts- och rättsvidriga häri:
»Huru, slafvarne, som icke få vara medborgare, skola dock äga ’rösträtt’, skola,
om också indirekt, hafva inflytande i unionskongressen? Gören dem då först till
medborgare eller gifven också en man ökad rösträtt på grund af hans talrika kor
eller svin.»

Alexander Hamilton.

Det ödesdigra beslutet stod fast och ledde under tidernas lopp därhän, att
en minoritet af sydstatsmän besutto hela makten i alla unionsbeslut.
Den andra eftergiften var, att slafvar, som flytt ur sina herrars tjänst till en
fri stat, icke därigenom återvunno sin frihet, men skulle utlämnas.

Och därmed togs det första steget, som så småningom skulle förvandla detta
»frihetens» land till en enda väldig jaktmark, inom hvars område brutala män,
sådana endast slafsystemet kan skapa dem, hade rättighet att jaga, fånga och
äfven döda män och kvinnor, hvilkas enda brott bestod i deras längtan efter frihet,
medan deras vänner, vännerna till humanitet och rättvisa, voro ur stånd att hjälpa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>