Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Slafveriet i Amerika under de 200 första åren från dess införande - 4. Köpet af Louisiana 1803; den afrikanska slafhandelns afskaffande 1808; uppblomstrandet af den inhemska; negerdrifter och negermarknader; slafafvelsplantager, tolererade af regeringen; freden i Gent 1814; konflikt med seminolerna 1816; annektionen af Florida 1816; »Missouristriden» och »Missourikompromissen» 1818—20; »Amerikanska kolonisationssällskapets och Liberia 1817; Liberiaplanernas rätta syfte icke negrernas bästa; hatet mot den fria färgade befolkningen; de fria färgades protest; Channings, Websters, Garrisons protester mot Liberia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redan samtidigt med att Sierra-Leone-sällskapet i Europa börjat verka för
en koloni af fria negrer i Afrika hade i Amerika pastor Hopkins, förut nämd i
detta arbete såsom en af den färgade rasens ädlaste försvarare, framställt ett
liknande förslag. Under revolutionen hade äfven Jeflerson omfattat tanken på en koloni
för fria negrer i Afrika; planen vann öra i Södern, hufvudsakligast, och detta bör
man väl lägga märke till, därför att den fria lärgade befolkningen ansågs såsom
en lägre ras, ett störande element för den sociala freden och ytterst farlig för
slaf intresset. Å vissa håll började man till och med konsekvent arbeta på att
indirekt fördrifva de fria negrerna; så utfärdades i Virginien en förordning, genom
hvilken alla fria svarta förbjödos att hafva fast egendom, bära vapen, vittna eller
börja rättegång mot någon hvit. Skälet för denna inhumana förordning, hvilken
beröfvade »frimännen», som de kallades, deras få privilegier, var att »göra dem
hågade för och intresserade af att söka sig dessa privilegier i ett annat klimat».
På hösten 1816 hölls ett möte i Princeton, New Jersey, hvarest förslag
framlades till organiserandet af ett sällskap för bildandet af en afrikansk koloni för
fria negrer. Förslaget framställdes ånyo samma år vid ett stort möte i Washington,
och dettas president, Henry Clay, talade varmt för detsamma och förklarade det
vara en »ädel sak, som afsåg att rensa vårt land från en farlig och onyttig del
af dess befolkning». Han betonade äfvenledes, huru härigenom »civilisation skulle
spridas öfver en mörk landsända, hvilken äfven skulle frälsas från okunnighetens
barbari» — egendomligt nog, när »missionärerna» enligt hans egna ord voro af
sämsta slag!
Men detta var den krok, på hvilken mer än en af de svartes vänner
fastnade och förklarar, huru den sägen kunnat uppstå, att Liberia skapats i
människovänligt syfte, en sägen, som bibehållit sig in i sista tider och återfinnes i snart
sagdt alla redogörelser från denna kolonis öden.
Andra sydstatsmän, t. ex. John Randolph, förklarade rent ut, att en dylik
koloni vore nödvändig för att »försäkra hvarje slafägare i unionen om hans
slafvar».
Då sällskapet under namn af »Amerikanska kolonisationssällskapet» bildades
1817, bestod det af nästan idel slafägare; under hela dess tillvaro voro dess vice
presidenter regelbundet från Södern; till dess förste president valdes advokaten
Washington från Virginien.
Denne fick kort därefter höra, att hans slafvar väntade att han, dels på
grund af denna hans värdighet, dels emedan han var brorson till »landets fader»,
skulle befria dem.
Han lät därför sammankalla dem, sade dem hvad han hört och förklarade
kallt, att han ingalunda hade någon sådan tanke. Till yttermera visso lät han
sända 54 af dem till slafmarknaden i New Orleans.
Amerikanska kolonisationssällskapets egentliga syfte framgår bäst af dess
ledande mäns uppfattning af de fria svarte.
Henry Clay, hvars yttrande vid sällskapets stiftande redan är anfördt,
förklarade äfvenledes senare vid ett möte: »Af alla klasser inom vårt folk är ingen
mera lastfull än den fria färgade; nedsölande sig själf, sprider den smitta rundt
omkring sig; den består af ett korrumperadt, ohjälpligt och sjunket släkte».
Ett utlåtande af kolonisationssällskapets afdelning i Kentucky kallade dem
»en rostbrand på våra fält, ett gissel för vår rygg och en sten för våra fötter».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
