Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 1. Antislafverirörelsen; Benjamin Lundy; William Lloyd Garrison; »the Liberator» 1831; fordran på slafveriets omedelbara upphäfvande; Garrisons kraftiga uppträdande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid denna tid sammanträffade Lundy med William Lloyd Garrison, en af
den nordamerikanska republikens mest berömda och kanske mest oförfärade män
i vårt århundrade. Utan honom skulle helt visst slafveriets makt icke kunnat
brytas och utan hans förarbete skulle sannolikt icke Lincoln kunnat utfärda sin
emancipationsakt. Det var han, som under flera decennier var abolitionisternas ledare,
förföljd, hatad, fängslad, i lifsfara, men alltid lika modig, alltid upprätt i striden.
I slafemancipationens historia skall hans namn förvisso intaga ett af de allra främsta
rummen. Hans lefnadsöden äro på det allra närmaste förbundna med den saks
utveckling, för hvilken han så framgångsrikt kämpade. Ty det var han, som gjorde
abolitionisterna från att vara en liten försagd flock till ett väldigt parti. Han var
född i Newburyport i Massachusetts 1804 och lärde sig tidigt boktryckerikonsten.
Han var först medarbetare i flera humana tidningar och började sedan själf i
Vermont utgifva »Journal of the Times».
 |
| William Lloyd Garrison. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
