Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 3. Ovilja mot skolor för svarta; miss Prudence Crandall; antislafverikonvent i Philadelphia 1833; dess program och organisation; omfattadt af studenterna vid Lane seminarium; strid mot abolitionisterna; förföljelser; pöbeldemonstrationer 1835; James Birney; en skräckväldets tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kl. 8 sökte honom, funno de honom skrifvande den sista paragrafen. Akten
förelädes komitén och upplästes därefter inför det samlade mötet. »Aldrig», har dr.
May berättat, »aldrig har jag förnummit ord hafva gjort djupare intryck, än detta
beundransvärda dokument gjorde på alla de närvarande. Sedan föreläsaren tystnat,
fortfor stillheten under flera minuter. Våra hjärtan voro fullkomligt eniga. Det
fanns endast en tanke bland oss alla. En hvar af de sextiotvå medlemmarne
skulle kunnat säga, hvad hela församlingen kände. Vi kände, att det ord just
blifvit sagdt, hvilket med Guds hjälp skulle hafva makt att nedslå slafveriets
bålverk».
Konventet genomgick sedan papperet, paragraf efter paragraf; efter fem
timmars diskussion blef denna »declaration of sentiments», antislafverirörelsens Magna
Charta, enhälligt antagen.
Denna förklaring började med att hänvisa till den tid, då för femtiosju år
sedan i samma stad »fäderna» utgåfvo sin själfständighetsförklaring, grundad på den
själfklara sanningen af människans jämlikhet och rättigheter, samt grepo till vapen
för dess försvar; den talade om antislafverirörelsen såsom ett företag, »utan hvilket
våra fäders var ofullständigt» och öfverträffande deras i utsträckning, allvar och
sannolika följder så mycket, »som moralisk sanning öfverträfiar fysisk styrka».
Den jämförde fädernas betryck med slafvarnes lidande, hvilket den betecknade
såsom utan like på jorden. Den påstod, att nationen var skyldig att genast vända
om, göra den förtryckte fri och skänka honom alla medborgerliga rättigheter,
emedan ingen människa har rätt att förslafva eller förlaa sin broder, emedan
friheten är oförytterlig, emedan det principiellt är ingen skillnad mellan att hålla
slafvar och stjäla slafvar, hvilket lagen stämplar som sjöröfveri.
Den fordrade, att ingen ersättning skulle gifvas plantageägarne för slafvarnes
frigörelse, enär detta vore ett uppgifvande af fundamentalprinciper, emedan »slafveriet
är ett brott och således ej en artikel, som kan säljas», emedan slafägarne ej med
rätta voro i besittning af sina slafvar, emedan emancipationen skulle beröfva dem
endast nominell, ej verklig egendom samt att, i fall ersättning skulle gifvas, denna
borde tillerkännas slafvarne.
Den förklarade vidare hvarje »kolonisationsplan» för »bedräglig, grym och
farlig». Den erkände hvarje stats rättighet att legislativt besluta om slafveriet
innanför sina gränser och vidgick, att kongressen under nuvarande nationella
fördrag icke hade någon rätt att ingripa; men betonade, att den hade makt — och
skulle utöfva den — »att förbjuda den inhemska slafhandeln mellan de olika
staterna» och att »upphäfva slafveriet i distriktet Kolumbia samt i de delar af
våra territorier, hvilka stå under konstitutionens uttryckliga jurisdiktion».
»Dessa äro våra åsikter och principer — dessa våra önskningar och förslag.
Med orubbligt förtroende till Guds allsmäktiga rättvisa hafva vi valt till grundval
själfständighetsförklaringen samt den gudomliga uppenbarelsen såsom en evig
klippa.
Vi skola organisera antislafveriföreningar om möjligt i hvarje stad och by i
vårt land.
Vi skola utsända agitatorer, män, som skola höja sin röst till protest, till
varning, till böner och förebråelser.
Vi skola rastlöst utsända talrika antislafveritraktater och skrifter.
Vi skola värfva talarstol och präss för den lidandes och stummes sak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
