Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 3. Ovilja mot skolor för svarta; miss Prudence Crandall; antislafverikonvent i Philadelphia 1833; dess program och organisation; omfattadt af studenterna vid Lane seminarium; strid mot abolitionisterna; förföljelser; pöbeldemonstrationer 1835; James Birney; en skräckväldets tid - 4. Den amerikanska kvinnans arbete för slafemancipationen; en kvinnlig antislafveriförening; mrs Maria Chapman; förföljelse mot kvinnorna 1835; dito mot Garrison; kvinnornas konvent i Philadelphia 1838; pöbelupplräden och förstörandet af »Pennsylvania Hall»; systrarna Grimké; miss Kelley; »pastoralbref» mot kvinnornas deltagande i möten m. m.; prästerlig dom öfver humanitetssträfvandena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ordförande var en »evangelii förkunnare», beslöt, att »publikationen» genast med
godo eller ondo skulle tvingas att försvinna från deras stads område.
Hotelsen sattes genast i verket. Femtusen personer, anförda af 32 af stadens
stödjepelare, begåfvo sig i skymningen till mr Birneys tryckeri, bröto sig in
därstädes, strödde stilarne ut på gatorna, krossade prässen och kastade bitarna i Ohio.
Därefter rusade massan till Birneys bostad, men när de icke funno honom,
lät den sitt raseri gå ut öfver den färgade befolkningens boningar. Vid
midnattstid uppträdde mären, tilltalade pöbeln som sina »vänner» och sade den, att den
»gjort nog för en natt» samt att abolitionisterna säkert blifvit öfvertygade om, »att
■det ej dugde att förakta den allmänna meningen i Cineinnati».
Och folkmassan, som sålunda systematiskt organiserats af värdiga ledare,
skyndade till sina hem, triumferande öfver sitt stora hjältedåd, hvilket för evärdlig
tid bragt vanära öfver deras stad.
•Men denna laglösa våldsgärning förde många anhängare till abolitionisternas
läger och väckte lefvande intresse för »Philantropislen», som snart ånyo utkom.
Ehuru dess stilar och prässar ännu tre gånger blefvo förstörda, fortfor tidningen
dock att utgifvas under flera år.
Själf lämnade mr Birney redaktörskapet åt d:r Bailey och blef
nationalföreningens sekreterare, till dess han 1840 af »Frihetspartiet» uppställdes såsom
presidentkandidat.
Ungefar samtidigt utbröt i Philadelpbia ett tumult, som varade tre nätter;
fyratio hus, tillhörande färgade personer, blefvo stormade och delvis förstörda,
dess invånare brutalt misshandlade, en af dem ihjälslagen och en annan dränkt
vid sitt fåfänga försök att undkomma sina plågoandar.
Öfverallt rasades det mot abolitionisterna, inom prässen, i kyrkorna, på gator
och torg. Alla offentliga lokaler voro stängda för dem; deras lif, frihet och
egendom voro ständigt i fara. Det var i sanning en skräckväldets tid!
4.
Abolitionisterna hade ej förgäfves vädjat till Amerikas kvinna, och mrs Child
var ej den enda, som med framgång och kraft slöt sig till männens frihetsarbete.
Underrättelsen om kvinnornas verksamhet för denna sak i England, särskildt
deras petitioner till parlamentet om omedelbar emancipation af slafvarne i
Västindien, hade öfver Atlanten nått de amerikanska kvinnorna och uppväckt deras
stora intresse.
Vid det amerikanska antislafverisällskapets första konvention fanns det äfven
några kvinnor bland åhörarne, bland dessa Lucretia Mott, Esther Moore och Lydia
White, alla kväkare. Så fri och tvångslös var andan inom konventet och så
tacksam var man för hvarje visadt intresse för saken, att när mrs Mott under
diskussionen om »förklaringen» reste sig för att göra en anmärkning, ej ens en enda af
-de kyrkliga medlemmarna ropade ve och förbannelse eller tänkte på att emot
henne slunga aposteln Paulus’ i tid och otid missbrukade text.
C. Båäth-Holmberg, Negerslafveriet. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
