Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 7. John Quincy Adams 1825—29; And. Jackson 1829—37; bildandet af whigpartiet; slafveriet inom distriktet Kolumbia; den stora »petitionsstriden» på 1830—40-talet; Athertonmunkaflen 1838
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var Jackson; men demokrat kallades en hvar, som röstade för den demokratiska
»ticket».
Jackson var den förste, som införde systematisk korruption i den amerikanska
inrikespolitiken. Därigenom erhöll han ett verksamt partiredskap, ty därigenom
intresserade han tusenden för sin administrations framgång och fortvaro;
därigenom försäkrade han sig städse om en här af vänner och om medel för vidare
rekrytering. Han brukade säga, att han vore för gammal soldat för att besätta
en fästning med sina fiender. Han vädjade alltid till människornas lägsta, men
också mest energiska lidelser, deras penningbegär, vinningslystnad och fåfanga.
Hans första regeringshandling var att afskeda alla de högre ämbetsmän, som
ej tillhörde hans parti, till ett antal af öfver 700, och deras ämbeten skänktes
såsom belöning till politiska vänner. Det var alltså han, som införde det delvis
ännu rådande bruket, att vid presidentombyte äfven ombyte sker af en hel rad
ämbetsmän.
Alt Jackson i egenskap af »demokrat» var ifrig slafsystemsvän är själfklart.
Under hans första regeringstermin ombildade sig det republikanska partiet
till ett whigparti, som jämförde sina motståndare med de engelska tories och
ansåg sig såsom det enda, sanna och äkta republikanska partiet, ehuru det delvis
öfvergaf detta senares program och införde helt andra problem i dagspolitiken. Så
vidt möjligt ignorerande slafTrågan till en tid åtminstone, lade det an på
förverkligandet af det »amerikanska systemet» och ordnandet af bank- och tullfrågor.
Och dessa blefvo af så mycket större betydelse, som Jacksons s. k. »svindelpolitik»
höll på att ruinera landet.
Henry Clay var vid denna tid helt naturligt whigpartiets hufvudledare.
Som bekant uppställde demokraterna såsom sin första grundsats
folksuveräniteten och ville låta regeringen framgå genom folkets fria val, medan whigpartiet
ville, att folkets visaste och bäste män skulle öfvertaga ledningen af regeringen.
Whigpartiet sökte alltså fortfarande sin styrka i kongressen, tillförde ständigt denna
nya framstående förmågor och sökte vid alla tillfällen stärka dess utöfvande makt.
Demokraterna däremot grundade sin makt utom kongressen, slöto sig till massorna,
vunno åt dessa nya rättigheter och öppnade för dem större fält för politisk
handel och vandel. Kort sagdt, demokraterna hyllade individens suveränitet och
det därur framgående »squatter*- och flibustierväsendet. De sågo i staten intet
annat än en förening af individer till skydd för sina privatintressen. Whigpartiet
däremot sökte gagna sina intressen på officiellt byråkratisk väg genom staten.
Theodor Parker har på sitt kända slagordsmässiga, men träffande sätt vid
olika tillfällen karaktäriserat dessa partier så:
»Det gifves tvenne politiska partier i Amerika, det ena är mycket stort och
väl organiseradt, nämligen slafjordsparliet. Det har tvenne stora underafdelningar:
det ena kallas whigs, det andra demokrater; tillsammans utgöra de det stora
nationella slafjordspartiet.–Det finnes tvenne afdelningar af whigs: whigpartiet
i Södem och whigpartiet i Norden. Båda stämma de öfverens i sina
protektionistiska idéer och sin förkärlek för slafveriet. Men whigpartiet i Södern kämpar för
slafveri och protektionism, whigpartiet i Norden för protektionism och slafveri. —
–-Dollarn är whigpartiets hjärtblod; dess motiv är pekuniärt; dess måtto
borde vara: pccunia pecuniata. den myntade penningen, den förvärfvade penningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
