Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 10. Splittring bland abolitionisterna; presidentvalet 1840; »the Liberty party»; adress till slafvarna; abolitionisternas radikalism; fria färgade sjömän fängslade i Söderns hamnar; Samuel Hoarse; presidentvalet 1844; annektionen af Texas; krig med Mexiko 1846; protester från nordstaterna och abolitionisterna; Wilmotförbehållet 1846; Oregonfrågan; Calhouns uppträdande; Söderns vrede; presidentvalet 1848; »freesoilpartiet»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ratorn, som underrättade honom om, att invånarne hade för afsikt att lyncha
honom. Men Hoarse vägrade fortfarande att begifva sig bort med oförrättadt
ärende.
En person i Charleston, till hvilken han hade introduktionskort, erbjöd sig
att i sin vagn föra honom i säkerhet till sin 20 mil utom staden belägna plantage,
men han afböjde den erbjudna hjälpen.
Då in funno sig hos honom tre af stadens representativa män och bådo honom
välja mellan ögonblicklig flykt eller befolkningens raseri. De yttrade äfven, att
hvad som dittills skyddat honom vore hans dotters närvaro, hvilken försatt hans
fiender »i bryderi». Härtill kom, att hotellvärden icke längre ville hysa honom.
Han samtyckte då ändtligen att återvända, enär han såg, alt han intet kunde
uträtta för de fargade män från Norden, som blifvit gripna och fängslade.
Men inom hela Norden ökade denna tilldragelse jämte de föregående årens
öfvergrepp mot den fargade rasen abolitionisternas antal, vare sig inom Garrisons
parti eller »frihetspartiet».
När detta parti på hösten 1843 hade ett nytt sammanträde i Buffalo, hade
det alltså svällt ut till verklig vikt och betydelse.
Det gällde nu åter presidentval. Som redan är nämdt, afled president
Harrison plötsligt strax efter tilllrädet till regeringen, och vicepresident John Tyler från
Virginien, en i det hela taget högst obetydlig man med sydstatslynne, blef utnämd
till hans efterträdare.
Vid det nu stundande presidentvalet var striden hetare än någonsin förr.
Texasfrågan hade ryckt nationen in på lifvet, dess afgörande berodde i väsentlig
mån på utfallet af valet.
Demokraterna ville ha Polk, whigpartiet Henry Clay och det liberala partiet
Birney till president. Af dessa var den förre vän af och de båda senare
motståndare till Texas’ upplagande i unionen.
Det fanns i själfva verket få, som väntade, att den obetydlige Polk skulle
kunna uttränga Clay; och dock gick det så, enär demokraterna i den förre
väntade få en leddocka, som långt bättre skulle foga sig efter deras intressen
än den kraflige Clay, änskönt båda voro slafägare. Men i själfva nederlaget
visade det sig, huru det liberala partiet vuxit; för fyra år sedan hade dess kandidat
endast erhållit 7,000 röster; nu hade antalet stigit till nära 63,000.
Det otroliga hade alltså händt: Polk var vald och Clay slagen. Detta torde
dock icke hafva skett, såvida ej flera af den senares parti, whiggarne, gått öfver
till demokraterna. Dessas hotelse, att Norden hade att välja mellan Texas som
slafstat eller skilsmässa från Södern, hade man tagit med lugn; men större verkan
gjorde hotelsen, att Norden hade alt välja mellan Texas som slafstat eller —
upp-häfvandet af tulltariffen af 1842. Många respektabla män i Norden ansågo, att
slafveriet var en stor synd, men de halade ej denna synd så högt som de älskade
sin börs — alltså fick Clay fara och slafveriet vara! Afgörandet berodde
betecknande nog af New-York, den stora köpmansstaden.
Nyheten om valets utgång väckte i hela Norden stor uppståndelse, särskildt
bland whigpartiet; i många släder och byar afstannade all affärsrörelse under ett
par dagar, och till och med demokraterna själfva underläto denna gång att gifva
stormande luft åt sin triumf. Trots denna hade nästan en hvar liksom en känsla
af att en stor orättvisa blifvit begången.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
