Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 10. Splittring bland abolitionisterna; presidentvalet 1840; »the Liberty party»; adress till slafvarna; abolitionisternas radikalism; fria färgade sjömän fängslade i Söderns hamnar; Samuel Hoarse; presidentvalet 1844; annektionen af Texas; krig med Mexiko 1846; protester från nordstaterna och abolitionisterna; Wilmotförbehållet 1846; Oregonfrågan; Calhouns uppträdande; Söderns vrede; presidentvalet 1848; »freesoilpartiet»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta väckte obehagligt uppseende i sydstaterna. En fri stat in på sydvästra
gränsen 1 Hvilket farligt föredöme, hvilken vådlig frestelse för slafvar att fly! Och
å andra sidan: ett ytterst fruktbart, glest befolkadt område — hvilket lockande
mål för den landgirige plantageägaren, hvilken härlig marknad för hans tvåbenta
boskap, hvilket mäktigt stöd för slafpatronerna!
Också gjorde Förenta Staterna, behärskade af slafsystemets anda, flera försök
att komma i besittning af detta sköna land. Ett anbud af år 1827 att för en
million dollars af Mexiko köpa territoriet öster om Rio Grande afslogs. Två år
senare bjöd presidenten Jackson 4 millioner dollars med lika ringa framgång.
Anbudet förnyades emellertid af honom år efter år, men alltid förgäfves, och till
slut kom man underfund med att man borde gå till väga på ett annat och slugare
sätt. Mr Poinsett, Förenta Staternas minister i Mexiko, skref hem: »Vi kunna
aldrig hoppas att utvidga vår gräns söder om Sabine, såvida vi icke komma i tvist
med detta folk*». Att komma i tvist eller rättare att uppväcka tvist mellan Texas
och Mexiko, detta blef intrigens syfte. Och presidenten Jacksons gode vän och
förtrogne var den, som skulle göra’t.
Först med mexikanska revolutionen hade Texas blifvit öppnadt för invandrare
af äfven andra nationer än spanjorer. I motsats till den förut rådande ängsliga
afspärrningspolitiken gjorde sig nu de liberalaste kolonisationssträfvanden gällande.
Bland andra erhöll Moses Austin från Konnektikut 540,000 aker fruktbart land att
fördelas mellan invandrare från Louisiana. Dessa drogo med sig en mängd andra
från sydstaterna, hvilka naturligtvis medförde sina slafvar för att odla den präktiga
rika marken. Men alldenstund slafveriet var förbjudet i Texas, gingo slafvarne
och gällde för »lärlingar på 99 år». De driftiga, företagsamma och sluga yankeerna
började snart uttränga de i regel mera loja och likgiltiga mexikanerna.
År 1830 förbjöd mexikanska regeringen all vidare invandring från Förenta
Staterna. Men invandringen fortfor ändå, och ju mera amerikanernas antal ökades,
dess mera växte också deras ovilja mot regeringen och deras nationalhat mot
medborgarne i det land, inom hvars gränser de bodde, men hvars lagar de ej ville
underkasta sig.
Redan år 1833 gjorde de, 20,000 till antalet, jämte Texas’ öfriga invånare
ett misslyckadt försök att bilda en själfständig stat.
Det var på dessa misshälligheter, som planen att »väcka tvist» grundades.
Och general Sam. Houston, f. d. handelsbokhållare, löjtnant, sakförare och guvernör
i Tennessee, Jacksons ofvannämde förtrogne, åtog sig att vålla den. Han begaf
sig till Texas’ gräns för att, som en Louisianatidning öppet sade, »raise a
revolution», hvilket förträffligt lyckades. I dec. 1835 proklamerade 90 amerikaner
Texas’ själfständighetsförklaring och valde Houston till sin öfverbefalhafvare. Denne
svarade, att de måste afbida »snar hjälp» från Förenta Staterna. Dessa läto ej
heller vänta på sig; i sydstaterna rådde entusiasm för »frihetskäm par ne»;
slaf-ägarnes fruar och döttrar skänkte fanor, och »ädla frivilliga» skyndade »till hjälp».
Presidenten befallde general Gomes att rycka öfver gränsen, och i april 183G blefvo
mexikanerna slagna vid San Jacinlo. En följd häraf var Texas’ själfständighet
som slafagande stat, hvilken redan i mars 1837 erkändes af Förenta Staterna.
Sam. Houston blef som lön för sin möda vald till den nya republikens
president — tills vidare.
• Bryant and Gay: »A populär history of thc United States>, vol. IV, pag. 362.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
