Kampen för och emot negerslafveriet. Ett blad ur Förenta staternas historia / 155 (1896) Author: Cecilia Bååth-Holmberg - Tema: Slavery Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 10. Splittring bland abolitionisterna; presidentvalet 1840; »the Liberty party»; adress till slafvarna; abolitionisternas radikalism; fria färgade sjömän fängslade i Söderns hamnar; Samuel Hoarse; presidentvalet 1844; annektionen af Texas; krig med Mexiko 1846; protester från nordstaterna och abolitionisterna; Wilmotförbehållet 1846; Oregonfrågan; Calhouns uppträdande; Söderns vrede; presidentvalet 1848; »freesoilpartiet»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

protest, enär han ansåg det som sin plikt att »alltjämt, ihärdigt och ifrigt bekämpa
annektionen».

Men alla skäl och protester voro förspillda. Texas hade godkänt kongressens
föreslagna villkor, och de slafägande staterna vunno alltså en ny förstärkning inom
sin intressesfer.

Mexiko gjorde dock fortfarande anspråk på Texas och protesterade mot dess
upptagande i unionen. Härvid fästes emellertid intet afseende. Den mexikanske
ministern i Washington blef då hemkallad, och all diplomatisk förbindelse med
Förenta Staterna afbröts.

Emerson.

Gränstvister uppkommo, i det invånarna i Texas påstodo, att Rio Grande
utgjorde deras södra gräns; Förenta Staterna bekräftade detta, men Mexiko åter
förklarade, att Texas aldrig sträckt sig söder om Nuecesfloden. Presidenten Polk,
som jämte sin statssekreterare Buchanan just icke utmärkte sig för någon politisk
takt eller skicklighet, gjorde intet för att afvända kriget, ulan beordrade tvärtom
general Taylor att med en arméstyrka inrycka i Texas samt att »taga i besittning
positionerna på eller invid högra stranden af Rio del Norte».

Detta var ett direkt anfall å mexikanskt område — en krigsåtgärd, för hvilken
presidenten ensam måste anses ansvarig. Mexikanerna betraktade med all rätt
detta såsom fredsbrott af en makt, »som med styrkans rätt önskade roffa från den
svagare så mycket land som möjligt».

Och sällan har väl en mäktig granne börjat ett orättvisare krig mot en
svagare stat. Det är ett upprepande af en barbarisk praxis från folkvandringarnas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>