Kampen för och emot negerslafveriet. Ett blad ur Förenta staternas historia / 229 (1896) Author: Cecilia Bååth-Holmberg - Tema: Slavery Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 17. John Brown och angreppet på Harpers Ferry 1859

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dem, hvilka voro predestinerade för saligheten. Hans fantastiska religionsbegrepp
ingåfvo honom förakt för mänskliga lagar och förordningar, mot hvilka han
således ulan samvetsskrupler bröt.

Till sitt yttre var han lång och spenslig, med militärisk hållning, mörka
fanatiska ögon och yfvigt böljande skägg.

John Browns logghus.

Hans strid med gränsröfvarena i Kansas började våren 1856. På hösten samma
år kringrändes hans skara af Förenta Staternas trupper, som hämmade
inbördeskriget öfverhufvud taget. I januari 1857 var han i de östra staterna ifrigt
verksam att genom komitéer och föreningar söka skaffa sig vapenförråd under
förevändning att organisera en trupp s. k. »minute-men»[1] i Kansas, som skulle vara
redo att i hvad stund som helst gripa till vapen för frihetens försvar. Han lyckades
erhålla omkring 1,000 pikar, men som hans »minute-men» endast skulle vara
100, väckte det stora vapenförrådet ett visst uppseende. Detta var det första steg
han tog för att realisera sitt redan vid denna tid planlagda infall i Virginien.
Hans andra okloka, om bristande människokännedom vittnande steg var att till
förtrogen välja en äfventyrare vid namn Forbes, den han alls icke kände. Med
dennes tillhjälp samlade han en ny liten trupp sammansvurna, 12 man stark,
hvilken stannade i Iowa, medan han själf sökte vidare understöd. Under år 1858 var
han Frederick Douglass’ gäst i Rochester, och härifrån vände han sig till Parker
med bön om understöd af vapen och penningar från Boston. Det synes, som om
Parker vore medveten om och gillade hans plan. Den var i korthet att väcka en
»befrielseresning» bland slafbefolkningen i Virginien. Han tviflade ej en sekund
på slafvarnas tillslutning — naturligtvis skulle de i tusental strömma till honom,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>