Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 18. Söderns sista öfvergrepp i slaffrågan; återupptagande af den afrikanska slafhandeln; ny förföljelse mot den fria färgade befolkningen; »Personal-Liberty-laws»; 35:te kongressen; upprörd sinnesstämning bland sydstatsrepresentanterna; presidentvalet 1860; Lincolns val; verkan däraf; abolitionisternas misstroende mot Lincoln; hans val signalen till Söderns secession; Syd-Karolina gör början; »golfstaterna» följa exemplet; Buchanans svaghet och oduglighet; förräderi inom kabinettet; syd-statskommissarier i Washington; ny kongress-strid; Jefferson Davis’ tal; Sewards dito; prässens hållning; tvekan och oro i Norden; Söderns öfvermod; »Crittenden-kompromissen»; sydstatsrepresentanterna lämna kongressen; fredskongress; »Amerikas konfedererade stater» 1861; Jefferson Davis; Södern sätter sig i besittning af alla å dess områden varande arsenaler m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Palmflaggan.»
blicklig skilsmässa fattats i
händelse af Lincolns val. Vid
underrättelsen om detta samlades ett
nytt offentligt möte, under hvilket
statens ledande män, särskildt
dess senatorer, yttrade sig till
förmån för en stor själfständig
republik i Södern. Invånarne i
Charleston jublade, staden
illuminerades, kanonsalut gafs och s. k.
»palmflaggor» hissades öfverallt
— hvita flaggor, som sinnebild
bärande ett palmträd jämte
devisen Animis opibusque parati
— en devis i statens sigill. Denna
ryktbara »palmflagga* blef tills
vidare de konfedererade
sydstats-männens banér. Alla sydstaterna
voro dock ännu icke så bestämda
för skilsmässa som Syd-Karolina.
Denna stats guvernör, Will, utsände ett cirkulär för att förhöra sig om de andra
slafstaternas mening, och det visade sig då, att vid denna tid ensamt Florida var
afgjordt krigiskt sinnadt. Detta för skilsmässopartiet föga uppmuntrande resultat
väckte till lif en ytterst ifrig agitation, som icke försmådde några medel för att
upptända och utbreda revolutionens låga. Med tillhjälp af tvenne allmänna
principer, statssuveräniteten och statspatriotismen, lyckades det dem också efterhand att
vinna allt större tillslutning inom de olika staterna, hvilkas ledande män dessutom
för länge sedan tillhört deras falang. »Jag är emot unionsupplösning, men jag går
med min stat», blef allt mer och mer uttrycket för den allmänna meningen.
Den 17 december sammanträdde antiunionisterna till ett konvent i
Charleston. »Palmflaggan» vajade från alla offentliga byggnader och guvernör Pickens
förklarade: »Syd-Karolina skiljer sig från unionen därför, att vid det val af
president och vicepresident i Norden, som kort förut ägt rum, detta val verkställts efter
sådana principer, att det icke längre vore nyttigt alt vara i förbund med
nordstaterna.» Två dagar senare förkunnades offentligt:
»Vi, det här församlade folket från Syd-Karolina, förklara härmed, att den i
konventionen den 23 maj 1788 utfärdade förordningen härmed återkallas, och att
således den hittills mellan Syd-Karolina och dc Förenta Staterna bestående unionen
är upplöst». Därefter tillkännagafs, alt Syd-Karolina ämnade såsom »en oberoende
och själfständig stat intaga sin plats bland världens nationer».
Befolkningen hälsade detta tillkännagifvande med stora festligheter.
Tidningarna började genast offentliggöra »utländska nyheter» från de andra staterna.
Guvernör Pickens hade redan föreställt presidenten Buchanan olämpligheten af att
förstärka nationalgamisonerna å forten i Charlestons hamn, och han sände nu till
Washington tre kommissarier, som skulle underhandla med presidenten om
öfver-lämnandet åt secessionisterna af såväl forter som magasin, arsenaler m. m.
Öfverallt sönderslets och nedrefs »stjämbanéret», medan den hvita palmlrädsflaggan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
