Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
rad. Äfven för framtiden följdes det sålunda gifna exemplet, och
resultatet blef, att det dröjde mycket länge, innan theologie
kandidatexamen kom i bruk. Ännu 1752, då filosofie kandidaten Johan
Gottmark begärde att fä aflägga sistnämnda examen, svarade
fakulteten i sitt protokoll för den 14 April, att ehuru det skulle bidraga
"till studii theologici bättre uppkomst, om denna gradus honoris in
theologia blefve brukad och öflig," så hade man dock någon
"betänklighet deraf, att man ej rönt ej heller af actis facultatis häraf finner
något exempel." Några veckor sednare i protokollet för den 28 Maj
lofvas Gottmark, "det han skulle få blifva den förste, som till denna
examen kallas, sedan alla härvid varande hinder och tvifvelsmål
blifvit afgjorde och utur vägen röjde." I Maj 1754 ingick fakulteten
till kanslern med en skrifvelse, som framlade de betänkligheter, man
hyste. Härpå afgaf kanslern under den 6 Juni 1754 följande svar1):
"Utaf facultetøns yttrande af den 27 sistlidne Maj öfver
kyrkoherden Mag:r Knös’ och Candidaten Johan Gottmarks ansökningar att
få undergå, den förre examen Licentiati och den sednare Candidati
in theologia, har jag intagit de svårigheter, som faculteten förmenar
ligga i vägen och förut böra undanrödjas, innan slike honores
theologici varda vid Kongl. Academien tillåtne, bestående förnämligast
derutinnan, att först bör afgöras, 1) i hvad anseende sådana
Licentiati eller Candidati theologiæ vore; 2) huru härigenom slike honorum
eftersträfvande utrikes kunde hindras; 3) till hvad embeten man borde
lämpa sådane honores; 4) hvad medel skulle pröfvas nödige att
vidtagas, så att studia philosophica och humaniora ej härigenom komme
att lida, hvaröfver med de flere härvid förekommande omständigheter
faculteten skulle önska tillfälle att kunna inhemta presteståndets och
i synnerhet Herrar Præsulum yttrande. Hvad nu l:sta och 3:dje
momentet angår, finner jag desamma såväl igenom acad.
constitutio-nernas 17 cap. som kongl, brefvet af den 26 Juli 1704
fullkomligen vara afgjorde, hvarest, bland annat, de förre innehålla: Horum
(Candid. Theol.) in proinotionibus ad officia ecclesiastica et
schola-stica in suis dioecesibus ea habenda ratio est, ut reliquis, sive
Ma-gistri sint, sive non, præferantur etc., det sednare åter sålunda
Originalet förvaras i kanslersarkivet, hvarifrån en bestyrkt afskrift
blifvit f5rf. benäget meddelad af t. f. riksarkivarien B. M. Bovallius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
