Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
desse sednare åren slike honores theologici blifvit utdelte; så finner
jag ej heller häröfver presteståndets eller Præsulum yttrande vara
nödigt och nödvändigt att afväntas, utan är min vänliga anmodan, att
Herr Decanus och Faculteten ju förr dess heldre behagade admittera
Magister Knös och Candidaten Gottmark till den begärte examen, på
det ej heller vid Upsala academie må felas uppmuntran uti
theologiska studier, och academien härigenom må vinna den heder och
anseende, som vederbör. Hvad sluteligen kyrkoherden Magister Knös’
disputations censur vidkommer, blifver det Herr Decani och
Faculte-tens göromål att, enär han den uppgifver, densamma då så
granska, att inga irriga meningar eller emot den rena läran stridande
nyheter derutinnan sig må insmyga, hvartill Faculteten för detta
berättar honom hafva visat någon håg och böjelse I anledning häraf
har jag sådant allt kyrkoherden Magister Knös och Candid. Gottmark
tillkännagifva, på det de med första må kunna hos Herr Decanus
och Faculteten sig vederbörligen anmäla." Denna af dåvarande
kanslern, riksrådet grefve C. Ehrenpreus, till fakulteten aflåtna skrifvelse
är i så måtto af stor vigt, att hon synes hafva gifvit fart åt det
theologiska examensväsendet. Icke blott Johan Gottmark, som så
länge begärt denna föwnån, blef verkligen till theol. kandidat exa-
Här åsyftas något, som hade passerat ett decennium tidigare. Den
ifrågavarande Rector Scholæ i Mariestad och kyrkoherden i Lexberg Magister
Andreas Olai Knös, som under studentåren gjort nära bekantskap med den
då ännu hos theologerna misstänkta Wolfska filosofien, hade år 1742 utgifvit
en dissertation pro Gradu philosopbico: De principiis et nexu religionis
natura-lis et revelatæ, hvars ventilation theologiska fakulteten ville förbjuda,
"alldenstund — såsom det heter i fakultetens protokoll för den 12 Maj 1742 —
auctor tvärtemot constitutiones academicas, som sådant förbjuda, icke allenast
blandar in quæstiones puro theologicas uti en philosophisk disputation, utan ock
annorledes orngår med en och annan trones articul, än analogia fidei tillåter."
När nu Knös i Juni 1752 till fakulteten inlemna"de en theologisk dissertation:
Sylloge thesium theologicarum, præcipuas doctrinas, ad æconomiam salutis
per-tinentes, breviter sistens, nostrorum temporum gratia «dornata,så möttes äfven
den med misstänksamma blickar. Kanslersbrefvet af den ß:te Juni 1754 hade
dock den verkan, att Knös om hösten 1754 fick utgifva besagda dissertation,
af hvilken förra delen ventilerades den 9 November och den sednare, efter den
19 s. m. aflagd theologie licentiatexamen, pro gradu doctoris in theologia den
7 December. Någon akademisk befordran kunde emellortid Knös aldrig få, så
gorna han än önskat det. Han hade nämligen numera gjort sig misstänkt för
en viss lutning till pietism och Svedenborgianism. I stället befordrades han
först till lektor och slutligen år 1771 till domprost i Skara, der han efter
trogen och nitisk embetsförvaltning afled den 29 Maj 1799.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
