Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
in rebus theologicis fordras af en, som vill blifva magister ocli
gemenligen derefter bekläda förnämligare kall i församlingen, än af
den, som till gradum intet kommer, hos hvilken månge defectus
öf-versedde och tålde varda, så ock derföre att månge prester komina
ifrån andra stift och söka här gradum hos facultatem philosophicam,
af hvilkas profectu theologico och examine in consistorio dioeceseos
suæ facultas theologica intet vet." Emellertid hade filosofiska
fakulteten fattat ett alldeles motsatt beslut, som delgafs theologerna. Men
desse svarade genom sin dekanus, dåvarande domprosten Lars
Stigzelius: "Fastän den, som ämnar sig per examen philosophicum
till magistri gradum är vigd till prest, är det likväl billigt, att han
först examineras af theologis, ty det fordras större cognitio rerum
theologicarum af en magister, som med tiden vill bekläda ett
förnämligt embete, än af den, som allenast blifver en kaplan eller
bekläder något nedrigare embete, till hvilket mindre erudition
behöfves. Och derföre sker det, att in ordinationibus, då prester vigas,
tolereras månge nævi ratione eruditionis in ordinandis, hvilke i en
magistro intet må tålas, hvarföre ock denna examen candidatorum bör
gå något vidare än ordinandorum. I synnerhet kunna tirones
theo-logiæ låta ordinera sig, förr ån de koinma till academien, vid
skolorna eller gymnasia i sine stift, och sedan låta de allt theologiæ
studium falla, så länge de äro vid academien, emedau de veta sig
denna examen intet tillstunda"1). Likväl ville filosoferna ändå icke
gifva vika, utan under anförande bland annat af det skäl, att man,
ifall theologiska fakultetens yrkande godkändes, skulle göra "det, som
episcopis dioeceseon præjudicerligit är, likasom de intet skulle hafva
sine prester rätt examinerar *), hånsköto de tvisten till erkebiskop
Johannes Canuti Lenæus. Denne gaf theologerna rått, föreskref,
att man borde "hålla sig till constitutionis literam" och sado sig
vilja "förmana facultas philosophica och dess professores, att de intet
taga sig före att lägga någon limitation till hans Kongl. Majst:s
gifne lag eller i någon måtto dess exsecution hindra"8). Af samma
mening voro biskopen i Westerås Olaus Laurelius och dåvarande
») Jfr tbeol. fak:s prot. för den 9 Mars 1657.
2) Jfr tlieol. fak:s prot. för den 16 Mars 1657.
J) Jfr theol. fak:s prot. för den 16 Mars 1657.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
