Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
utnämndes han till theologie lektor i Gefle och kyrkoherde i Hille
prebende. Han dog den 10 April 1689 och säges hafva varit en
"vir ingenio raro et eruditione multiplici." — Äfven Christoffer
Aurivillius, en yngre broder till den förutnämnde Petrus Aurivillius,
blef e. o. theologie adjunkt år 1679. Men två år senaro
utnämndes han till rector scholæ i Gefle och efter Hammarini död till
theologie lektor derstädes och kyrkoherde i Hille. År 1696 erhöll han
Alfta pastorat, der han dog den 17 April 1709 vid 57 års ålder.
Om honom finnes antecknadt, att han, "ingenio felix, egregios in
studiis fecit progressus."
Efter Petrus Rudbeckius öfvergick primatet i fakulteteu till den
• förutnämnde Henrik Schütz. Han hade länge studerat utomlands
särdeles i Tübingen, der man ville fä honom anstäld i theologiska
fakulteten. Återkommen till fäderneslandet, utnämndes han år 1679
till e. o. theologie professor och kyrkoherde i Gamla Upsala. Tillika
förordnades han till bibliothekarie den 7 Januari 1682. Bland
fakultetens fyra ordinarie professorer ingick han dock icke förrän 1687,
sedan Erik Benzelius flyttats till Strengnäs’ biskopsstol. Fem år
senare den 17 Maj 1692 utnämndes han till förste theologie professor
och domprost, men dog redan den 2 September 1693 vid 46 års
ålder. Schütz var visserligen en lärd man, men särdeles orolig och
trätlysten. Det var hufvudsakligen han, som så ifrigt förföljde
Bilberg och den af honom hyllade cartesianska filosofien. Han skildras
dessutom såsom en ytterst sjelfrådig och oregerlig person, den der
nämnda år hade blifvit ordinarie juris professor, ehuru han ej erhöll någon
professorslön, förr än den I2:te Oktober 1678 efter den berömde Johan
Loc-cenii året derförut timade död. Man finner, huru theologiska fakultetens
adjunktslöner för tillfället voro tagna i anspråk på ett sätt, som hindrade
anställandet af ordinarie theologie adjunkter. Sådant var emellertid vid denna
tid ej sà synnerligen ovanligt, såsom man kan se af consistorii academici
protokoll för den 15 Januari 1662, der den grundsats uttalas, att "adjunctorum
stipendia understundom borde stå öppna och gifvas vackre karlar ibland, när
de komma eller finnas." Med andra ord: man ansåg adjunktsplatserna emellanåt
kunna och böra stå lediga och lönerna under tiden fritt disponeras till
exspec-tancearvoden åt lofvande lärareförmågor inom hvilken vetenskap som helst.
Grundsatsen kunde nog låta höra sig. Skada blott, att man vid tillämpningen
ofta mindre såg på önskvärdheten att vid universitetet fästa verkliga
kapaciteter, än på nödvändigheten att försörja eljest brödlösa akademiska lärare, dem
man på ett eller annat sätt kommit att gifva anställning vid universitetet, eller
dem man der måste anställa på den grund, att lärareplatser bohöfdo fyllas,
hvilkas innehafvare väl uppburo lönen, men voro orkeslösa och otjenstbara.
1692-1698.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
