Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
domprostebefattningen härstädes, enär han redan den 13 September
1864 utnämndes till biskop i Hernösand, hvilket embete han ännu
bekläder. Vid den nya riksdagsordningens införande blef Beckman af
Voster-Norrlands låns landsting insatt i riksdagens första kammare
och qvarstadnade der 1867—72. På författarebanan har biskop
Beckman förnämligast gjort sig känd genom tidskriftslitteraturen. Han
utgaf i förening med L. A. Anjou Tidskrift för Svenska kyrkan
(1849—51) samt grundlade sjelf år 1861 Theologisk Tidskrift,
som ännu under hans medverkan härstädes utgifves, och i hvilken
han skrifvit åtskilliga värderika uppsatser. — Den exegetiska
professionen öfvertogs efter Knös af Claes Adolf Hultkrantz. Den 17
Juni 1853 fästades han vid universitetet såsom docent i
pastoral-theologi, hvarpå han, i ledigheten efter Björck, den 28 Januari
1858 utnämndes till theol. pastoralis adjunkt och kyrkoherde i Näs,
hvilket prebende han år 1860 utbytte emot Börje. Den 16 Maj
1862 utnämnd till e. o. theologie professor, befordrades han den 27
Maj 1864 till ordinarie professor i exegetisk theologi. Sedan
Beckman blifvit biskop, erhöll Hultkrantz den 7 Februari 1865 transport
till den dogmatiska professionen, hvilken han ännu innehar.
Hultkrantz har alltsedan 1864 såsom Censor öfvervakat afgångsexamina
vid rikets elementarläroverk, var 1869 ledamot af katekeskommitteon
och 1873 ett af fakultetens ombud vid allmänna kyrkomötet i
Stockholm. Utom åtskilliga theologiska disputationer och
tidskriftsuppsatser har han af trycket utgifvit: Om olika slag af religionsfrihet och
möjligheten af deras införande i Sverige (1857); Om den kyrkliga
separatismens orsaker och botemedel (1858); Om Hebreerbrefvets
citater ur det gamla testamentet 1864); samt dessutom följande
ka-teketiska arbeten: Dr Mårten Luthers Lilla katekes och den
antagna förklaringen med korta anmärkningar och tillägg (32 uppl.
1866—74); Handledning vid undervisningen i Katekesen (11
uppl. 1866—74); Bibliska exempel till Katekesen (3 uppl. 1868—
73),- Kateketisk Läsebok för skolan och hemmet (1874).
—Theologie adjunkt i ledigheten efter Cornelius blef Conrad Theodor
Hjerpe. Den 19 Januari 1859 förordnades han till docent i nya
testamentets exegetik och den 14 April 1863 till theologie adjunkt
och kyrkoherde i Hagby och Ramsta. Men den 1 Juni 1872 blef
han i Nåder utnämnd till kyrkoherde i Enköping, hvilket pastorat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
