Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
ständigt förslag till ny definitiv lönestat för universitetet uppgjordes
derföre och insändes till kanslersembetet i Oktober sistlidet år. Men
ehuru kanslern förordade detsamma, beslöt likväl dåvarande chefen
för ecclesiastikdepartementet att låta ärendet hvila och tills vidare
uppskjuta att göra det till föremål för Kgl. Maj:ts pröfning, hvadan
någon kunglig proposition i ämnet ej kunde till innevarande års
riksdag aflåtas. I denna brydsamma belägenhet fanns ingen annan
utväg, än att genom enskild motion låta riksdagen få kännedom om
universitetets billiga önskningar. Välvilligt åtog sig professoren Rydin
att föra universitetets talan. Han framlade i riksdagens första
kammare ett med det härifrån utgångna förslaget väsentligen
öfverensstämmande löneregleringsförslag; och ehuru detsamma i oförändradt
skick ej vann bifall, beslöt likväl riksdagen att icke allenast bevilja
dyrtidstilläggets fortfarande utgående äfven under år 1876, utan
jemväl för samma tid anslå ett ytterligare lönetillägg af 600 kronor
åt universitetets professorer, bibliothekarien och räntmästaren,
hvarigenom desse tjenstemäns löner numera komma att uppgå till ett
sammanräknadt belopp af 6000 kronor för dem hvardera. Genom
detta beslut har riksdagen ånyo visat ett vackert prof på sin välvilja
mot universitetet och häfdat sitt gamla anseende att vara mån om
den högre bildningens intressen. Att sådant här allmänneligen
erkännes, torde knappt behöfva sägas. Särskildt till de män, som
under sist förflutna treårsperiod varit Svenska folkets ombud i
riksförsamlingen, känner sig universitetet stå i en mycken stor
tacksamhetsskuld; och sent skall man här glömma, att de frikostiga
anslagen till pensioner för emeriti äro gifna af samma Svenska riksdag,
som nu tagit första steget till en så högst behöflig löneförbättring åt
de ännu i tjenst varande universitetslärarne.
De nu nämnda anslagen, om ock de vigtigaste, äro likväl ej
de enda, som universitetet af statsmedel fått mottaga. Genom
nådigt bref af den 29 Maj 1874, hvaraf universitetet den 21 Juli
enhöll del, beviljades dels ett belopp af 6000 kronor till inrättande
af 6 nya docentstipendier, dels ett extra anslag af 2,500 kronor åt
e. o. professoren Carl Gustaf Malmström för fortsättande af
arbetet: "Sveriges politiska historia från Carl XH:s död till
statshvälfningen 1772." Innevarande års riksdag har, utom hvad redan blifvit
omförmäldt, jemväl dels anslagit 7,304 kronor 60 öre till fyllnad af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
