Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra akten - Tredje scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
också det vackra resultatet af ditt arbete i ensamheten
i ditt hem.
välter. Hvad, min Psyke?
Christian. Jag har sett den, min kiira gosse, och
jag har fält tårar af glädje och stolthet vid åsynen
deraf. Och sådana gåfvor skulle du gräfva ned i
stället för att göra dem fruktbärande för konsten, ditt
land och dig sjelf... nej, for fan!
välter. Du har sett henne. . . men det är ju
först i dag, som . . .
cnRisTiAN. Som hon lemnats opp i
konstföreningen, alldeles ja! Men, ser du, jag har nog vänner
äfven der, och fick se den, fastän man ännu inte
exponerat den. Jag har spionerat på dig, min gosse;
ja, det tillstår jag ärligt. Man talade illa om dig,
man sade, att du var utsväfvande och lättsinnig; tog
emot besök af fruntimmer i ditt hem och Gud vet
inte . allt. Men snart fick jag veta hur det hängde
ihop med de der fruntimmershistorierna. Jag
examinerade din lilla modell och fick så reda på ditt
görande och låtande. Och nu har jag varit vittne till,
hur konstens målsmän i vårt samhälle uttalat sitt
gillande, ja sin förtjusning till och med öfver din
staty.
välter. Den blir således emottagen, man anser
den inte dålig?
Christian. Emottagen? — Ja visst för tusan!
och inköpt med, det vill jag våga mitt hufvud på.
välter. Victoria! ... O, hur jag känner
förtroendet till mig sjelf växa! Ingen tvekan längre, bort
mod hvarje band, om jag också dorigenom för alltid
skulle aflägsna ifrån mig alla dem, som nu omge mig.
En, det vet jag, blir mig dock alltid tillgifven och
det är du — min andre far, min ende vän!
Christian (tager honom i famn). Gud ske lof! —
nu hör jag den rätta tonen i lutan. Bryt du med
dot närvarande, det är inte vardt att skänka en
tanke åt. Det förvånar mig, att du så länge behöft
fundera på den saken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>