Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— XVI —
nare språk. Lika märkvärdigt för sin originalitet,8)
anouialitcter, som der. Hvilket språk vill man väl nu
jemnföra med Finnarnas, såväl i rikhaltighet tiilsina käl- I
lor , som i dess tillgångar på nya? Ja sjelfva Arabiskan,
adscdd som det rikaste af de Österländska språken, är ju5
häremot ett intet, och då man talar om Tyska och
Grekiska språkens böjlighet för utbildande af nya begrepp, så
har man ännu icke tagit någon kännedom om Finskan.
Såsom ett tredje bevis på Finska Språkets ålder, är
just den omständighet, att det äger nästan inga, åtminstone
högst få, så kallade sammansatta ord, med undantag af dem
som i sednare tider blifvit bildade; hvilket bevisar att knn- j
sten att sammanslå begrepp, med sammansatta ord, icke
varit af dem känd öller öfvad. Liksom Chinesarn, än i dag,
har ett särskilt enkelt tecken (en egen bokstaf) för hvart
ord i sitt språk, så har Finnen ett särskilt enkelt ord för
hvart — äfven sammansatt begrepp; och detta må förklara
orsaken hvarföre i Finskan finnas så många stam-ord,
och hvarföre detta språk således äfven sjelf måste vara ett
stam-språk, för många andra; och icke ett tungomål, här- ■
stammande af flere. Några, deribland Rudbeck, hafva väl,
med hänsigt till några gamla plägseder, velat bevisa, det
Finnarne ursprungligen härstamma af de 2:ne Israelitiska
Slägter, hvilka, |inder Konung Oseæ tid, då de
afSalmanas-aar bortfördes i den såkallade Assyriska fångenskapen, skilde
sig fråu de öfriga af sin stam, och (enligt Esræ IV:de Bok,
13 Kap. Vers. 40—46) vandrade öfver Euphrat, sträckande
sitt tåg upp emot norden; andra åter, (deribland Idman) hafva
med anledning af den ovanliga mängd gemensamma, eller
likartade, ord, som förekomma i Finska och Grekiska
språken, deraf velat draga den slutsats, att Finskan
ursprungligen, åtminstone till en del, härstammat från Grekiskan. Vi
tro dock att dessa ord, vid en närmare undersökning, skola
befinnas icke från Grekiskan vara inkotnne i Finskan; utan
tvertom, från Scytliiskan (såsoin ett vida äldre språk) in: I
gått i Grek inkan, helst de icke utgöra några konst-termer
eller vetenskaps-ord, utan fastmera konstituera Språkets pri- ]
mitiva grundord: och tro vi detta så mycket mera, som ’
Grekerne sjelfva, vid flere tillfällen, intygat, det de inhemtat
mycket af Scytherne, då desse deremot visat ett afgjordt hat
och förakt för allt, som bar burskap från Grekland.
8) Häribiand kan såsom en sällsamhet t. ex. räknas, att
Finskan helt och hållet saknar, kvad man i andra Bpråk
kallat ordens genus. 1 Finskan finnes icke dessa tre slags
könsbestämmelser, som man utmärkt med Masculinum, Fe- ]
mininum och Neutrum; och hvilka, med afseende åAdjektif- >
vernas rätta bruk, så mycket försvåra språkens studium
tör iiybegynitare. Man skulle kanske tro, att härigenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
