Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 16 —
rar, och snarare ökade än minskade, hvad möjligeu
en gång om dem blifvit berättadt, är — lika så tro-
vägen. Sn t. ex. säger han om
dem i 2 Kap. »quia nec terra
olim , sed c las silius
advchcban-tur ;« och i 34 Kap. om Friserna:
»Romanis classibus navigatos.»
Att kommunikationen dem
emellan likväl varit ganska sparsam,
ger han i 2:dra Kap. tillkänna:
"adversus occanus raris ab
or-be nostro liavibus aditur." Att
Romarne på sådant sätt, redan
under Augusti tid, med sina
flottor kringseglat de nordiska
kusterna , allt ända till .lutland;
och härifrån, antingen ryktesvis,
eller öfver det vida haf de här
funno liggande framför sig, fått
kunskap om de Scythiska (d.v.s.
Skandinaviska, eller, kanske
rättare Tschuliska) landen,
intygar äfven hans landsman och
samtidige, Plinius, i 2:dra B:s
17 K. af sin Natural-Historie:
"Septemtrionalis vero oceanus,
majore ex parte navigatus est,
auspiciis Divi Augusti,
Germa-niam classe circumvecta ad
Cim-brorum promontorium: et i/ide
immenso mari prospecto , aut
farna cognita, atl Scythicam
pla-gam;" ehuru han, i 4:de Bok.
27:de Kap. anser detta rykte,
i afseende å dessa ännu obekanta
kuster, mindre tillförlitligt:
"re-liqun littora incerta
signatafarna." Strabo, född i Ainasia
utiKappadocien, i Asiatiska
Turkiet, som lefde under Augusti
och Tiberii tid, och dog vid 60
årsålder, år 25 e. Chr. besannar
dessa uppgifter i 7:de B:s 2:dra
Kap. 4, af sina geografiska
skrifter, der ban säger: "vi
känna de Germaniska folken allt
från utloppet af Rhen till
mynningen af Elben, men allt hvad
som på andra sidan om denna
flod sträcker sig åt hafvet, är
för oss belt och hållet obekant.
Ty hvarken äga vi oss
veterligt, det någon af våra förfäder
seglat utmed denna
kuststräckning, längre östvart, ända till
mynningen af det Kaspiska
hafvet, (det låg, som bekant är, i
Romarnes och Grekernes
begrepp, att de nordiska och tias»
piska Hafven stötte tillsammans)
eller har någonsin Romarnes
framsteg sträckt sig på andra
sidan Eiben, lika så litet som någon
annan landvägen trängt sig dit."
fvmoi^ovtai à un o tojv
èyMolàv th Ptjvov xuGop—
T£S Ttjv àqy/jV, f.uyrqi rà
"AXGiog. Tu di niquv th
"AXGiog, tu TiQog rrp
’fl-y.euvtp, nuvruTiuoiv üyviuzu
ijuiv ’Övra yuo rcöim
tlqottqolv ovdivuc igvf ptop
naQunXovv tStov
ntnon^-fièvov£ 7TQOC TU tOj’}lVU
fjé-grj, ru fit-’yj)i t à so [inros
t^qkugtciuq ftuxutttfi, ond’
oi Ptofiuioi nQorjX&ov mo
èic TU TieQui.rtQi.0 rè
*AÅ-67.0g" log 6 uvrcog (tåè
rre-£oi nuQwåevYMGtv ovdbvsg.\
Ehuru man således hos de
gamla klassiska Auktorerne icke
finner några spär soin bevisa
det Romerska flottorna inträngt
i Östersjön; må man derföre
icke tro att deras enskilta
handelsfartyg varit derifrån ute- j
stängda, eller att de, i
kommer-ciel väg, saknat kommunikation
med dessa orter, hvilket af mån-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
