Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 31
lar dessa, som stå i sold hos djefvulen, I) och med
att de uti allt livad de företaga
sig, i denna verlden, skola röna
Ijcka och framgång.
1) Vi framställa denna deras
Svartkonst, här, under dess
närvarande karakter, eller
sådan den i allmänhet blifvit
uppfattad, — icke sådan den
ursprungligen är. Ty om vi
en annan gång skulle komma att
sträcka våra forskningar
djupare i detta ämne, skulle vi
kanske bevisa att denna åsigt är
högst felak tig, och egentligen
uppfattad , och tillkommen ,
genom ensidiga omdömen hos den
okunniga hopen, och det såväl
af anhängare, som antagonister,
till denna deras magiska
vetenskap. Det ligger redan i
begreppet af all vetskap och
kunskap, att deruti måste
finnas något positift, något
verkligt vetande, till grund. Det
är således redan i sig sjelft,
någonting otänkbart, att ett helt
folks vetenskap (låtom oss
kalla det så) eller tro, om ock
aldrig så superstitiös, endast
skulle kunna bestå i toma
formler eller besvärjelser,
hvilka så till sägandes endast
utgöra deu yttre sidan, eller
karakteren, deraf; och ännu
orimligare, att denna tro på
tomhet skulle hafva bibehållit sig,
eller ägt intresse och bestånd,
från det ena seklet till det
andra. Ty man bör kanske i
allmänhet anmärka, att så mycket
äu folket eller den råa massan,
är böjd för att på ett
superstitiös t och ö f ver n a t ur lig t
sätt förklara hvad som
öfverstiger dess förstånd, så litet är
den likväl, å andra sidan, fallen
för att omfatta gyckel och
toma fantomer. Nästan lika så
otänkbart vore det att tro , att
det positifva, som
utiFinnar-nes svartkonst möjligen kunde
finnas , blott skulle bestå i en
kunskap 0111, eller i ett dyrkande
af, den onde, eller det ondas
pr incip, ty sjelfva denna
princip är redan i sig sjelf, och
såsom sådan, till sin grund, elier
natur, n eg a t if; emedan det
utgör en förnekelse af det
goda. Vi tro ock derföre att,
o-aktadt livad man än derom må
säga, det icke finnes något folk
i verlden, som med sin tro och
kärlek (d. v. s. dyrkan) endast
omfattar det onda; emedan en
sådan tro, som i sig sjelf icke
innehåller någon kunskap, icke
skänker dem någon realitet,
hvarken för förståndet eller
hjertat. Efter denna allmänna
åsigt, följer således äfven : att
sjelfva trolleriet, eller
hexe-rict, betraktadt antingen såsom
vetenskap, eller såsom
föremål för tro, måste ytterst hvila
på något positift, verkligt, d.v.s.
på någon verklig kunskap.
Man skall ock derföre, om
man närmare vill forska i saken,
trälla vidskepelsen — redan
i de äldsta urkunder man derom
äger — förenad med, om vi så
få kalla, positifva
vetenskaper, förnämligast med
astronomi, (eller kanske rättare,
astrologi) naturkunnighet
och mathematik. Så t. ex.
att sluta af de få och
ofullständiga efterrättelser man äger om
de gamle Clmlde’ers filosofi
(hvilken egentligen utgjordes
af tcogoni och kosmogoni) sä
bestod den hufvudsakligast af
stjerntyderi och trollkonst
(deinoiiologi). Chnldeerne
utgjorde, som man vet, den lärda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
