Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förmedelst hexeri och trolldom , antingen ansätta
ligbctsfullhet. Man lan således
betrakta både vidskepelse »ch
trollkonst — hvilka, i visst
fall, äro hvarandra motsatta
begrepp,—såsom en
vetenskaplig skugga, hvilken, liksom
hvarje annan skuggbild, endast
]iar sin realitet i det
immateriella ; men är i materiellt
afseende icke blott till sin naturen
tom skepnad, en annans vålnad;
utan till hvars konstruktion,
redan i begreppet, ingår en
sam-manverkan af ljus och mörker,
(kunskap och okunnighet) såsom
dess tvenne elementer, eller
beståndsdelar; och hvars karakter
derföre hufvudsakligen är, att—
förnämligast verkande på
inbillningen — försvinna för ljuset
(upplysningen), men deremot på
ett märkvärdigt sätt tilltaga,
såväl till extensitet som
intensitet, i mörkret, (hos
okunnigheten), der den ofta visar sig,
d. v. s. spökar, under tusen
o-lika, mer eller mindre
förskräckliga, gestalter. Om vi således,
under denna liknelse, närmast
tro oss hafva uppfattat
karakteren såväl af vid sk ep else som
trollkonst i allmänhet;
nemligen såsom en intellektuell
skuggbild, hvilken väl, såsom
sådan, icke i sig sjelf liar
verklighet, men likväl ytterst
grundar sig på en verklig kunskap;
så måste af dessa skuggor,
vidskepelsens, betraktad såsom
en rcflct uf trollkonstens, ocb
således längre aflägsnad från
sjelf-va föremålet, (eller vetandet),
följaktligen äfven vara så
mycket större och vidunderligare ;
dä deremot trollkonstens,
såsom närmare omgifvande sjelfva
kunskapen och sanningen, måste
såväl till förut som natur, vara
så mycket mindre; i det deg
förvarar uti sig, många af den
ursprungliga, vetenskapliga, bil.
dens egenskaper. iVlà man der.
före icke för lättsinnigt bedöm,
ma de män, som, ined för liten
erfarenhet, men med för etut
lättrogenhet, i sina skrifter,
vitsordat om denna Finnarnca
fordna trollkonst; icke lieller
för mycket förlita sig på (leras
auktoritet, som, med en ännu
mindre erfarenhet, men med en
så mycket större misstrogcnhet,
belt och hållet förnekat deraj
närvarande; ty båda partier,
ne hafva haft orätt, och båda
hafva de haft rätt.
Vi böra kanske ännu en gång,
för att reda begreppet, taga en
kort resuiue’, af hvad ofvanföre,
i detta ämne, blifvit sagdt. Vi
hafva nemligen, redan a priori,
antagit: l:o att sjelfva
liexc-riet, om ock aldrig så absurdt,
likväl ytterst, måste hafva en
positif grund; och
2:oattden-lia grund icke kan bestå i en
kunskap om, eller i ett dyrkande
af, det ondas princip.
Sedermera hafva vi , a posteriorii
verkligen funnit
vidskepelsens vetenskapliga, d. v. il
positifva, karakler, hos do
gamle; eller, hvad som med
andra ord är detsamma, vi hafva
hos dem sett
vetenskapernas mystiska, d. v. s. v i I
-skepliga, behandling; och
funnit orsaken dertill förklarad,
tidan i de äldsta myter.
Derefter hafva vi anmärkt, att ’la
vetenskaper ne sedermera
utgingo i ett renare ljus, stud
vidskepelsen ännu länge qvar
ibland folket, såsom deras gamla
form , och den qvarstår ännu.
som en motsida, till deu klara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
