Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sjelfva personen, x) eller dess egendom, derigenom
Såsom följd härnT, torde
läsaren finna, hvad vi redan
ofvanföre anmärkt, att då vi här tala
om trollkonst, svartkonst,
hexeri, m.m. sä hafva vi med
dessa ord, och deras, i vårt språk,
motsvarande begrepp , icke en»
fattat, mycket mindre på djupet
insett, det hvarom här
egentligen är fråga. Tvertotn tjena
dessa , och flera andra
benämningar, blott att förvilla
begreppet, emedan de endast afse den
ensidiga åsigt, hvarifrån
okunnigheten eller
fåkunnighe-ten bedömt saken; och
ingalunda uppfatta ämnet från den
synpunkt, hvarifrån de Finske
hexmästarne sjelfve betrakta det.
Svenska språket bar således icke,
lika litet sotn något annat,
något tjenligare ord , gom kunde
uttrycka detta begrepp, än den
gamla benämningen
finne-konst, riktigt förstådd. Ej
underligt derföre, oin äfven
Tacitus, i saknat af ord som
motsvarade det begrepp han härom
tyckes hafva gjort sig,
begagnade sig af dessa många
mystiska meningar, hvilka vi här sökt
förklara; — så mycket mer, som
<le Latinska orden magus,
præ-stigiator, mnlejicus, v ene ficus,
maihematicus, incantator,
ingalunda , hvarken hvart för sig,
eller alla tillsammans, motsvara
detta begrepp; hvilket kanske
snarare skulle kunna uttryckas
med de mera obestämda nomina
gentilia Indus och Phryx, i likhet
med Finne och Lappe, hos oss.
1) Detta sker vanligen
derigenom, att de göra honom
vansinnig (l)u(lui, eller ursinnig
(f>urjd); men oftast endast
derigenom , att de förskaffa honom
fallandc-ioten, hvilken sjuk-
dom ock derföre på gammal
Finska icke liar någon annan
benämning, än: paha pief|er (den
ön,le risar, basar), emedan man
trodde alt det var den onde sjelf,
som utmätte straffet, üetia
uttryck, »om synes vara synonymt
med det i NyaTestainentel
sàofta förekommande daifiOvigttai,
skulle måhända kunna förklara
livad dermed egentligen bör
förstås; isynnerhet 0111 man finge
antaga att Frälsaren, och hans
Apostlar, då de talade till folket
— äfven ville begagna sig af dess
talesätt och begrepp, för attgiira
sig för dem bcgriplige. Då det i
tiibeln så ofta talas om att
’’utdrifva dje Ilar," hvilken, väl till
Orden verbala, men till begreppet
för mäng.len kanske mindre
begripliga, tolkning , intill denna
dag bibehållit sig i alla
öfversättningar af den Hel. Skrift, s;i
var mahända ofta meningen
dermed ingen annan, an att "böta
för fallandesot;" så mycket
mer, som de der så kalln le besatte
(ÄulfiOftuy.Ol) alltid räknades
i-bland antalet af sjuklingar ; och
man dessutom, i Frälsarens
person , icke föreställer sig någon
hexmästare eller andebesvärjare,
utan endast en välgörare och
förlossare. För oss, må dock gerna
de ortodoxe tro att Han t. ex.
utdref "sju djeflar;" annars
kunde man kanske tro, att Han
kurerade en epilepticus,som hade t.ex.
sju pnroxysmer på f|agan; i förra
fallet, var underverket icke
större, än välgerningen i det sednare.
Alen för att återkomma till Fin
narne, så må man nämna att man
har flere, ja otaliga, berättelser,
att t.ex. unga flickor, som gifvit
sådane hexmästare korgen , ja
stundom äfven deras fäder och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
