Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 69 —
stam; och — na fråga vi ändteligen: om del ej är
att förmoda (hvilket vi äfven gjort) att Tacitus med
dessa sina, i annat fall oförklarliga, uttryck:
"se-curi ach>ersus Deos s securi adversus homines*
rem. difficilHmam assecuti sunt3 ut illis ne voto
fjiiidem opus esset/’ åsyftar Finuarnes trollkonst?
Att vi icke närmare kunna leda detta i bevis, är
klart; men vi hafva åtminstone bevist
möjligheten och troligheten deraf, samt lättheten att
efter denna åsigt finna sanning och
sammanhang af hans berättelse; och då vi delta gjort,
så — hafva vi gjort nog.
Många hafva trott att Tacitus med sin
beskrifning öfver Finnarne, här egentligen haft afseende
på Lapparne, hvilka ofta, äfven i sednare tider,
blifvit så kallade, helst af Norrmännen, sina
närmaste grannar, i anledning hvaraf båda nationerna
i äldre tider, af Sturleson, m. fi. tyckas vara
sub-sumerade under det gemensamma namnet Finnar.
Måhända hafva ock båda dessa folkstammar kanske
fordom, mera än nu, varit med hvarandra
införlif-vade, och gemensamt utgjort de först invandrande
efter andras tanke, anses fnrdmn
vara öfverkomne ifrån Finland;
en gissning, som vi lemna i sitt
värde. Visst är åtminstone, att
de kallas Tscliuder ocli äro af
en Finsk stam. De
underrättelser vi om dem äga, innehålla
förnämligast att vidskepelse ocli
trollkonst alltid varit deras
hufvudsak (se GadebusCh’s
Liv-ländische Geschiclitskunde, IB.
V St. s. 15,21, 22, m.fl.st.) Det
heter om dein bland annat:
"YVas erstlicli ihre
Religions-gebräuche betrifft, so
beken-nen sic sich jetzt zur russi-
schen Kircbe, beobachlen
a-ber dabey noeli immer ihre
uralte, gajiz eigene,
abergläu-biseh ReJigionsgebräuche, und
glauben besonders noch selir
viel an Hexenmeister, welcbe
sie Neidas nennen. . . . Wenn
Jemand unter ihnen, es sej
.Mann, Ebeweib , Bauerjunge
oder Bauermägdehen kränk
wird: so geht er zum
Hexenmeister, eröffuet ihm sein
An-Jiegen, und giebt ihm naeli
Vermögen oder Willköhr eiu
Stiick Ge Id."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
