Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 118 —
inrättar sitt bad, tre väsendtliga ting i hans lefnad,
hvilka ban icke kan vara förutan, *) och hvaiaf
1) Nu görer man väl skillnad
emellan ett pörte, en
badstuga och en ria; men att de
fordom varit sà till vida förenade,
att de utgjort ett hus, kan på
flera grunder antagas, ehuru
man småningom med tiden
börjat, att, för hvarje af dessa
behof, uppföra särskilta
byggnader. Såsom skäl till denna
förmodan, kan man anmärka, att
icke blott inredningen och
strukturen är hufvudsakligast
enahanda, och att de fattiga,
enstaka, skogsboarne ännu i dag
på många ställen begagna sina
boningsrum stundom både såsom
ria och badstuga; utan hvad som
än mera tyckes bevisa denna vår
gissning, är att dessa namn
blifvit med hvarandra ofta
förvex-lade, — ja att sjelfva
boningsrummet ännubibehållit alla dessa
tre benämningar, ehuru på olika
orter. Så t. ex. kallas en stuga
(tupo) i Tavastland, Åbo Län och
en del af Estland pirtti (pörte);
Tschuderna, eller de så kallade
Grekiske Finnarne kring Pcipus,
Lalla sina boningsrum deremot
för riilji (ria), och Finnarne på
Wermlands och Norriges
Finnskogar, kalla åter sina
boningsstugor för fauna (bastu). (Jcmf.
Qtava, 2 D. p. 2X0).
EhuruvälTacitus icke
uttryckligen omtalar dessa Finnarncs
bastur, tyckes ban dock
derom icke varit okunnig, enär han
i 22 Kap., utan att likväl
närmare nai|ingifva hvad nation han
dermed menar, omtalar ett folk,
hos hvilket mestandcls herrskade
vinter (i likhet med hvad ban
berättat om Thule — quam
hac-tenus nix et hiems abdebat)
det der dageligen tog sig
heta bad; ehuru han härvij
nämner , att detta skedde oin
morgnarne; hvilket måhända då
varit bruket, enligt hvad som
ännu är vanligt i Usterlanden.
Han säger nemligen: "Statime
somno, qitcm plerumque in diern
extrahunt, la fant ur: sæpius
ca-lida, ut apud quos plurimum
hiems occupat. Lauti, cibum
capiunt: separatæ singulis
se-des, et sua cuique mensa.’" Väl
namnger ban icke detta folk;
men att han härmed icke
gerna kan förstå andra än Finnar
(Tschuder) synes oss så mycket
mer troligt, som både de
Götiska och Germaniska folken
bada sig nästan sällan och
aldrig, hvilket redan före honom
Skalden och Historieskrifvaren
Nicolaus Damascenus (som
lefde under Frälsarns tid)
anmärkt, då han säger om flera
af de nationer, som gränsade till
Schythien, att de endast blefvo
rentvättade 3:ne gånger i sin
lefnad; nemligen dä de föddes, då de
gingo i brudstoln, och då de
stodo lik. "Ter solummodo
la-vantur in vitas cum nascuntur,
cum nuptias celebrant, et
martera obeuntoch hvilket än i
dag, till stor del, torde gälla
om Finnarncs närmaste vestliga
grannar. Derföre, om ock
Finska folket, uti sin klädsel, och
i sitt yttre , icke alltid företer
den propreté och snygghet som
endast visar sig på ytan, så
utmärka de sig sä mycket mer
genom en större renlighet till
det inre, icke blott i afseendeå
det dagliga badandet, utan
äfven genom det beständiga
skurandet af deras rum,
husgerådssaker, bord och bänkar, in. iu.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
