Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"härifrån, hade han beseglat hela Europeiska kust.
"sträckan, ifrån Gades (Cadix) allt till Tanais."
likväl att han der funnit "ett
väse n d e" (hvad vill detta säga?
Hr Professorn har således
inblåst lif i den af Pytheas
om-talta döda materien —
visserligen nödvändigt, för att deraf
tillskapa ett djur) "hvilket
hvarken var haf, luft eller jord"
(inan kunde föranledas häraf,
fill den fråga: finnes det ett
väsende som är haf, eller jord,
eller luft ?) "utan af alla tre
sammansatt, liksom cn
hafs-lunga hvarefter han antager
den af Schlözer (sid. 1-1) m. fi.
gjorda förklaringen, att
härmed förstås "ett slags medusa,
ett geleaktigt s j ii k r ä k , som
finnes i Nordsjön och Östersjön,
och kallas hafslunga."
Hvilket djur, såsom: "en blandning
af de tre elementerna (återigen!)
inot högsta norden upphöjde
både jord och haf (?) gjorde
dem otillgängliga (?) och vore
liksom verldens yttersta
ban d" (???)
Säkert hade Pytheas sjelf
blifvit alldeles förskräckt, om han
liär fått läsa livad lians penna
skrifvit; och säg, — hvad skulle
lian väl tänka om våra visa
fäder, som förvandlat lians
pul-monis marini simile till ett
liafs-kräk och något som på en gäng
liknade det samina? — förme-
delst en metafysisk konstruk.
tion, icke mycket olik den,
hvarigenom Cajus Caligula
förklarade sig på engång vara
såväl Gud sjelf som hans
öfverste prest. Mången torde
kanske äiven undra, hvarföre
de lärde icke hellre valt ett li.
tet kräk ibland Litofyterna , t.
ex. kor all-dj il ret, till denna
märkeliga sakens förklaring,
då -— oin också materien blifvit
litet hårdare, man härvid likväl,
såsom ett talande exempel,
kunnat åberopa tillkomsten af
Sö-derhafs-öarne, ja kanske bela
nya verldens formation.
1) Tanais. Detta Strabos
yttrande, förmodligen hemtadt
af Pytheas’ egna ord, har
förorsakat de lärde mycket bryderi:
huriilunda nemligen Pytheas,
vid kuliiiinations-puiikteii af sin
nordpols-resa, kunnat sä i bast,
och — liksom genom
trollkraften af ett enda ord, förflytta sig
långt ned till södern , så ban
uppgifvit sig hafva beseglat de
Europeiska farvattnen från
Gades till Tanais, eller — såsom
inan förklarat det: "från
Carli x till Don; hvilken
sistnämnde flod, af de gamle kallad
Tanais, utfaller, som bekant är, i
den till Svarta hafvet hörande
Mæotiska hafsviken. Att för-
det Pytheas omtalt "hvad han hört" äxOrfg) — liksom man rid
beskrifningen at’ ett land endast anför hvad nian der ser; icke hvad
mon hör? Hvilket yttraode dessutom afser belt andra ämnen (£■’ uV.a)
hvilka förmodligen i nästföregående meningar, ehuru af Strabo icke här
reproducerade, blifvit af Pytheas framställde. Hvad detta varit känner
således ingeu ; men gissningsvis förmoda vi att fråga kanske varit om
solens förhållanden under solstånden , hvarvid alla’författare nödgats
grunda tina uppgifter på infödingarnes muntliga berättelser, af orsak
»It de sjelfve icke varit i tillfäll» att bär ofrerviutra, eller albida detaa
årstider.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
