Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 103 —
Äfven Justinus, som lefde omkring roo år
efter Strabo, berättar i 2:dra Boken af sin Historia
Tunguser, m. fl., af hvilka en
enda huslionde ofta kan vara
ä-garc till en hjord af 600 hästar,
lika så mycket hornboskap, 1000
får, och somlige till och med 50
kameler; ja det skall finnas de
Kalmucker som äga sina några
l000:de hästar (se
Merkwiirdig-keitcn verschiedener
unbekann-tenVölker des Russischen Reichs.
Auszug ansPallas’s und Georgi’s
Reisen. 4 B. s. 88, & 1 B. s.
194). Att sluta af alla gamla
Auktorer, måtte Stomjolk varit
hos Scytherne en ganska vigtig
artikel. Enligt Herodotus (L.
IV) uppstod i anledning deraf
ett blodigt inbördes krig
emellan sjelfva husböndcrne och
deras slafvar; ocli Damascenus
(se hans excerpter hos Stoba-us),
Strabo (L.VII, c. 4, S. fi) m.fl.
upplyser, att de begagnade sig
icke blott af hästkött, hästost
och hästmjölk, utan förnänili
gast af ett slags surnad
sto-mjölk, hvilken dc ansågo för en
stor läckerhet, och den de
förstodo att, föriucdelst en viss
e-gen konst, tillreda; T{)i(f Of.it-
vsg ■AQsaaiv, a/./.o/; Tf y.ai
inn tio ig’ i titt tilp dt y.ai
tv-(jrJ, "Aal ya/.ay.rr, y.ai
c£v-■/cü.ay.tf (tvto dt y.ai
o-wj/.tu igip ävToig
y.utug-y.tvaoOtv moe) Måhända
alluderar Tacitus härpå, då han
i 23 K., om Germanernes
anrättningar, säger: "Cibi
simpli-ces: agrestia poma, rece/isfera,
aut lac concretu.nl." Denna
konst att på eget vis syrsätta
sin mjölk, hvarigenom den
erhåller en ganäka stark och
angenäm vinsur smak , brukas af
dessa nomadiska nationer än i
dag , hvarvid dc begagna den
icke blott, såsoin vi, till mat,
utan tillreda, genom distillation
deraf, ett slags brännvin eller
en rusgifvande dryck, kallad
/-«-»lyss, hvartill de förnämligast
använda bäst- och fårmjölk, och
hvarom man kan läsa en
ganska fullständig underrättelse
såväl i 1 B. s. 176 &c. och 4 B.
sid. 76 m. fl. st. i nyssnämnde
Merkwürdigkeiten, som i Bnssia
or a coinpleat Historical account
of all the Nations whichcompose
that empire. London 1780, 4 B.
8:vo; hvilka underrättelser
tyckas vara hemtade ur
Messer-schmidts, Herrarne Gmelins
(.Sentors & Juniors), Stellers,
Pallas’, Falcks, Lepechins,
Guldenstedts, Rutschkows,
Georgii och Sujews resor i
åtskilliga delar af Ryssland.
Kanske var det således i följd
af ett dryckeslag, d. v. s. vid
ett sup- och icke vid ett
mjölk-kalas, som Scytherne,
förmodligen under något slagsmål,
torde hafva klöst ut ögonen på sina
trälar, och i anledning hvaraf
Herodotus, Aristophanes,
Ijlutarchus, Stephanus, m.fl.
anför, det de hade för plägsed
att beröfva sina tjenare synen,
på det desse, vid brygden af
denna dyrbara dryck, icke måtte
kunna se taga sig deraf något
till bästa; i anledning af hvilken
grymhet, den inbördes fejdeu
dem emellan sedermera utbröt.
Detta, som å ena sidan visar
hvilket värde man redan den
tiden visste sätta pa brännvinet,
bevisar å andra sidan attdenna
dryck redan varit i flor långt
fore Hsrodoti tid. Som bs •
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>