Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 119 —
träns Renum sunt, ad Scjthiam usque locisy
omnia falsa perhibuit." Det är klart, all de
Pytheas här kallar Ostiæij äro desamme som hos
Tacitus kallas AEs/yi, (eller kanske i ätt re,
enligt andra diktioner: ÆLslui, ÄELslii; desamma hvilka
han, i aulra Kap., enligt Plinius ni. ti. kallat
Jsice-vonesjj af Eginhart, enligt Frankiska skrifsätiet,
Aisti; och af GassioDorus, förmedelst en
starkare aspiration i uttalet, Hcesli* 1) samt af
jor-nandes AEstri. Af Stephanus, deremot, kallas
de Os tio nes; af Plinius Jstceuonesj och af andra
med någon liten åtskillnad i namnet, såsom
Isthccu-oneSy Istivonesj Istones (deraf deras nuvarande
Latinska benämning: EstonesJ äfvenså Vistceones,
Virsiæuones och Hestiones. 2J Huruvida ej delta
1) 1 anledning häraf hafva
några med namnet Hæsli, Velat
förstå de i sednare tider bekante
Hessarne. Kuriöst nog, tycks
det som innn äfven i södern
skulle återfinna detta namn hos
forntidens Auktorcr. Histiæi
omtalas redan af Herodotus
såsom ott Grekiskt folk , under
Xerxis tid , om hvars härkomst
man skulle kunna sluta deraf,
att han omnämner Histia, såsom
en Scythisk drottning under
Darii tid. Strat|o uppger att
folket Histi bebodde ön Icara, m.
fi. st., samt att en del af dessa
Histiceer sedermera flyttade ut
till Macedonien. Att dessa
berättelser icke saknat historisk
grund, skönjes deraf, att en stad
på Eubæa hette ännu långt
efter dem Histiwa (namnet skrefs
äfven Estiæa, Hestiæa och 1
slite a) hvilken sedermera (enligt
Strabo, L. 10) kallades Urcum
eller Oreus.
2) Då så många forntidens
Författare vetat ott tala om
Estherne, måste det förefalla
oss un ierligt att Tacitus är
den förste, och nästan den ende,
som nämner något om
Finnarne. Af Strabo (L.1V, c.4. 1)
finner man likväl att redan
Pr-thkas talt om ett folk, hvilket
varitVenedernes närmaste
grannar, det han kallar Timios
(månne ej möjligen ett skrif fel, i
stället för bi/mos?) hvarom
sedermera ingen annan Förf.
förtäljer ; och hvilket folk skulle
hafva bebott en ganska långt ut
i hafvet sig sträckande
landt-udde: "gjj/ TtVOS 7TQ07lt7lT(X>—
’av lei q iy.uvwuxgag, fig rov
> > > ~ +\
ay.tuvov oixarTfc. ) vi
styrkas i denna förmodan så
mycket mera, som bå le 1 acitus
och Plinius , hvilka ganska fi i
tigt tyckas hafva studerat hain
skrifter — åtminstone de frag-
•) Jornamdes , som lefde 55o är e. Chr. upprepar nästan delsamma om
Estherne, om hvilka ban säger: " langiuinia ripa Oceani Germanici
intidenc. (de Reb. Geticii. c. a5).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
