Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För alt bereda Läsaren en större lättnad, med ’att på elt
ställe kunna öfverse sammanhanget, de särskildt» meningarne
emellan, hafva vi här trott oss böra införa hela det hos
Tacitus ifrågavarande Kapitlet, hvilket afhandlar om
Finnarne; hvarvid vi, af flere än ett skäl, följt den för sin
korrekthet, i mer än ett afseende, förtjenstfull edition, hvilken,
af Hr KansliRådet J. F. Wallenius blifvit utgifven i Åbo,
ären 1813 och i8i4, i 12:0.
Tacitus de mor i bus G er mani ae, c. ^6.
Peueinorum, Venedorumque,1) et Fennörum nationes
Germanis an Sarmatis adscribnm , dubito : qnamquam
Peu-cini, quos quidam Basturnas vocant, sermone, cultu, sede,
ac domiciliis, ut Germani agunt. Sordes omnium ae torpor:1)
procerum connubiis mixtis nonnihil in Sarmatarum
habi-tumJ) foedantur. Venedi multuni ex moribus traxerunt;
1) Såvät i de äldre Editioner som i de flesta manuskripter,
läses, ehuru mindre korrekt, Venetorum eller Venethorum.
Hvilket folk hos andra Auktorer äfven fürekommer under
namn af V ini t os och Vinulos.
2) Sordes omnium ac torpor: procerum &c. har mnn på
åtskilliga sätt sökt såväl kommatera som kommentera. Falpy
skrifver: Sordes omnium ac torpor procerum: connubiis
mixtis & c. Ernesti har i stället infört: ceterum connubiis
millis. Vi tro at hvad som möjligen i dessa Taciti ord synes
tvetydigt, och som gifvit anledning till olika läsarter såvät
som till olika förklaringar, uplvscs tillräckligt 0111 man
härmed jemnför hörjan af 20:de Kap., hvilket slutar med
"simi-lis proceritas; pares validcerjue miscentur." Att föröfrigt
Tacitus, som en förfinad och kanske förvekligad Romare,
säger om dessa Nordiska folk Sordes omnium &c. bör icke
förundra oss — i synnerhet om lian jemnförde dem ined
hufvudstadens eleganter. Ur samma synpunkt, kunde
beskrifningen öfver deras torftighet, ni. ni. som alltför mycket
kontrasterade emot Roms glans och pragt, icke blifva annat
än högst ömkelig. Vi finna dessutom att detta är ett
yttrande som icke blott gäller oin Finnarne, utan, öfverhufvud
taget, om alla den tidens Germaniska Nationer; hvarföre
lian ock i 20 kap. säger om dem i allmänhet: "in omni
do-mo nudi ac sordidi," och särskildt i 31 Kap. om Catterne :
"ignavis et imbellibus manet srjualor." Man kan icke neka
att vissa af Finnarnes arbeten äro af den natur, att de
allt-fiirväl kunna qualiftceras såsom smutsiga och osnygga, t.
ex. deras ri-tröskning, svedjebruk, m. m. inen att häraf
bedömma deras karaktcr, vore orättvist. (Jfr. s id. 74, 75).
3) Den Sarmatiska drägten utmärkte sig, i allmänhet, liksom
den Mediska, genom vida byxor och en fotsida med mycket
veck eller rynkor försedd mantel — ungefär Bådan som
Finnarnes nuttu eller hauhtana. Annars skilde sig de
Sarmatiska folken, från de Germaniska, äfven deri, at de icke,
såsom desse, kammade sitt hår tillbaka öfver hjessan, utan be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
