- Project Runeberg -  Dikter /
12

(1882) [MARC] Author: Carl David af Wirsén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Utsigt.

Hur kall, hur mörk din stig på jorden leder,
Hur tunga sorger än din glädje kränkte,
Hur bitter kalk än ödets tärnor skänkte,
Som skoningslöst på svärmarn blicka neder.

Har du ej märkt att, bäst du sorgsen beder
Och ofta förr’n din skumma tanke tänkte,
Med ens en himmelsk syn för ögat blänkte,
Som utsigt hän i nya rymder breder?

Så från Sorrentos höjd till hafvets yta
Jag steg i gångar ned, som dunkelt stupa,
Dem menskokraft i klippans sköt måst bryta.

Men plötsligt sågs ur hvalfven himlens kupa,
Vesuvens spets, der blåa hvirflar flyta,
Och golfens rund, den azurblåa, djupa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:27:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cdwidikt/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free