- Project Runeberg -  Dikter /
186

(1882) [MARC] Author: Carl David af Wirsén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Der blommar åter lifvets morgonminne
För den, som gömmer oförgängligt qvar
En strimma än i oförvissnadt sinne
Af längst försvunna, ljusa oskuldsdar.
Maria kommer, barnet armen sträcker,
En oriflamme det än åt bedjarn räcker
Och säger: stanna, gå mig ej förbi,
Ty hvarje hjerta har ett Domrémy!

Du väl det känner. Allt hvad skönt, som tjusar,

Hvad stort, som eldar, grep ditt hjerta re’n.

Hör, källan sorlar! Hör, hur eken susar!

Se englavingars lätta återsken!

Af gömda harpor trädens kronor klinga,

Och af sig sjelfva alla klockor ringa;

Det ljuder andeskönt, men strängt deri:

Mins, hvarje hjerta har ett Domrémy!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:27:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cdwidikt/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free