- Project Runeberg -  Nya dikter /
131

(1880) [MARC] Author: Carl David af Wirsén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

131

Arme fogel! Hur du slokar vmgen!
Men din smärta du förtror åt ingen;
Blott i skuggorna, som ständigt flyta
Fram i dallring öfver parkens trän,
Spejar du, om ej vid middagsväkten
Flickan nalkas än i sammetsdrägten
Att, som förr, ett hvetebröd dig bryta.
Vackre fogel! Flickan har gått hän!

Kråkorna från träden än dig klandra:
»Jemt han tyckte sig för mer än andra
Och är stursk ännu, fast öfvergifven;
Han kan gerna lia det som han har.»
Svanen, tåligt stolt, ej låtsar höra
Kraxandet, som hånligt når hans öra:
Var hans tanke väl så öfverdrifven
Att för mer än kråkorna han var?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:27:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cdwinya/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free