Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillfölje gatans oansenliga bredd, men de från början af andra
våningen ända upp mot taklisten gående sex doriska pilastrarne
i förening med den symetriska anordningen af det hela hafva
onekligen något Tessinskt i sig.
Efter detta lilla »titt in» på Korsgatan vända vi åter ut
på Södra Hamngatan, anmärkande i förbigående, att hörnhuset
med adressnummer 23 för ett sekel sedan inneslöt stadens
då största värdshus- och källarerörelse.
Vi passera Riksbankens Afdelningskontor med dess
skyllerkur för nattlig säkerhetsvakt och stanna vid nästa
byggnad, som är
Frimuraresamhällets hus.
Här kunde vi kanske som motto ha användt
Monteda-fiores ord: »något mystisk tycks mig saken», men de ärade
ordensbröderna hade kanske i så fall utropat ett: Anathema
maran ata! eftersom vårt motto tagits ur en glad operett,
utgången från lättsinnets och de bizarra modernas Eldorado
— från Paris. Vi skulle dock ha böjt vårt hufvud af vördnad
och stammat en ursäkt, som vågat mena, att det allvarliga
samfundet väl ändå icke är så rysligt allvarligt, att det
för-dömmer glädjen — svnnerligast icke den, som samfundet
måste bringa sig själft, då det så gärna räcker sin
hjälpsamma hand åt den arme och betungade. Och att vårt
motto kommit från Paris! Bah! Stammar icke vårt
friniu-reri just därifrån? Från Paris öfverfördes det jn till
Sveriges hufvudstad och från hufvudstaden till Göteborg. Både
den ena och den andra transporten skedde dock icke i
går; det är tvärtom mycket länge sedan. Till
Stockholm lärer frimureriet kommit på slutet af 1730 talet med
generalmajoren grefve Axel Ericson Wrede-Sparre, en af
hattpartiets mäst framstående medlemmar, slutligen
öfvcrståt-hållare, och till Göteborg kom orden 1754, då dess högste
styresman här värdt öfverste Ballzar Wednwar. Stiftelsedagen
var den 30 November; men först den 28 Juli 1755 började
orden sin egentliga verksamhet. Den nybildade filialen var
St. Johannislögen »Salomon å trois Serrnres», hvars hög-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
