Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hans ungdoms felsteg genom att framhålla lättfärdigheten hos hans
älskarinna ; kanske var dock äfven här att finna ett blad ur den
digra bok, hvars innehåll är en gammal historia:
»OfFringslust och känsloglöd,
Öfvergifvenhet och död» . . .
Härmed vare nu huru som hälst, det vissa är, att ett
ogenomträngligt mörker hvilar öfver Margareta Cabeliaus senare öden.
Måhända öfverflyttade hon med fadren till Göteborg och här genom
en aktningsvärd lefnad försonade livad stunden och kärleken brutit.
Hennes bror, Johan Cabeliau, värdt efter fadrens död
borgmästare i Göteborg och utmärkte sig för en högst betydande
lärdom, enkannerligen inom rättsvetenskapens område.
En annan holländare, som jämte Cabeliau d. ä. verkade
mycket för den nya stadens uppblomstring, var Jakob van Dyck,
herre till Salneckv, af Gustaf II Adolf utnämnd till Göteborgs
förste burggrefve. •
Det lilla Holland, som vid denna tid genom stiftandet af
det holländsk-ostindiska kompaniet blifvit en marknadsplats för
världshandeln, stod ganska högt äfven på andra områden, särskildt
på ingeniörsvetenskapens, och Göteborg fick gagn jämväl af denna
dess företräde genom att holländska konduktörer ledde arbetet med
stadsanläggningen. Denna var visserligen till sin plan på förhand
uppgjord af en icke holländare, nämligen den bekante Adler-Salvius,
men undergick i mycket förändringar genom nämnde konduktörer,
af hvilka man känner tvänne: Jost van Wierdt och Johann von
Arents. Dessa sysselsatte sig särskildt med kanalarbetet. Hvad
detsamma vidkommer, var det icke så mycket en följd’af den
holländska smaken som icke helt enkelt en nödvändighet. Marken
var nämligen sumpig och träskartad samt behöfde rinnande aflopp.
Men med nyttan förenade sig sålunda prydligheten, ty dessa breda
kanaler, mångfaldiga broar och vinkelräta kvarter göra
ovedersägligen ett, skönhetens intryck.
Holländarne i Göteborg representerade alla samhällsklasser,
mäst likväl köpmännens och handtverkames. Af mer betydande
slägter märka vi von ’ Ackern, van Eyck, Amya, van Schoting,
Strokirck Herwegh, van der Hagens, de Beer och Coopman, af
hvilka den senare särskildt hugfäst sig i samhället genom
Coop-mansgatan i Majorna.
De tyska främlingarne täflade med de holländska i antal,
och äfven bland dessa finna vi familjer, hvilkas medlemmar gjort
sig förtjänte af att i mer eller mindre mån ihågkommas af vår
tid. Vi påminna om
, von Lengercken: Den mäst ansedde med detta namn var
Gerhard von Lengercken, som frän kollegiepresident utnämndes till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
