Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lorensbärgs mark liar intill Mars 1884 varit upplåten med
lösningsrätt för staden, när stället öfvergå 11, till m°igon annan än
en arfvinge till förre innehafvaren. Af denna lösningsrätt
betjänade sig staden första gången år 1823, då handlanden V. J.
Val-lentin, som af nämnde Lorens Petterssons arfvingar köpt
egendomen på auktion för 7,333 rdr 10 sk. banko, ingick till Magistraten
med ansökan om landeriets upplåtande till honom. Vallentins
ansökan afslogs, och staden upplät i stället egendomen till
vinhandlaren A. H. Evers med skyldighet för denne »att hålla parken
och trädgården till handa för stadens bättre innevånares
begagnande till promenad», hvarjämte honom ålåge att inrätta ett för
samma allmänhet afsedt värdshus, förestått af skicklig traktör,
och egde han, hans hustru, barn och arfvingar att trygga sig vid
en »rolig besittning och nyttjanderätt af lauderiet, så länge de
dessa skyldigheter fullgjorde.»
Efter vinhandlaren Evers, som således värdt värdshusets
förste innehafvare, blef traktören Joh. A. Winberg ställets ägare,
i det han år 1827 tillhandlade sig detsamma för 12,000 riksd.
banko. Winbergs enka gifte sig med handlanden J. P. Andersson,
hvilken för 12,066 rdr 32 sk. banko år 1840 sålde det till
musikdirektören vid Kongl. Göta Artilleri regemente Frans Cabré.
Denne åter sålde egendomen år 1857 till handlanden Carl Benj.
Ekberg och maskinisten vid dåvarande Stora Teatern C. J. Lundell,
som betalte den med 54,000 rdr. Sedan Lundell år 1861 blifvit
ägare af Ekbergs del, öfverlät han egendomen år 1866 på
restau-ratören Robert J. Graf, som i sin ordning år 1883 sålde den till
källarmästaren Gust. Lundstedt. Denne erhöll dock ej sökt
upplåtelse, enär staden själf inlöste landeriet 1x84. Graf erlade en
köpeskilling af 73,000 rdr, och Göteborgs stad 200,000 kronor.
Under den tid Cabré förde Lorensbärgs vinrankssirade spira,
uppsattes vid södra ändan af trädgården en sommarteater, hvars
byggmästare var förenämnde Lundell. Teatraliska prestationer af
rang ha väl hört till sällsyntheterna på denna scen, som dock,
hvad storlek och utstyrsel beträffar, lärer fullt tillfredsställt
anspråken på dess tillkomsttid. Ungefär samtidigt ökades
Lorens-bärgsnöjena med karusellåkning. I parken var nämligen uppsatt
en brokigt utstyrd, i kinesisk stil hållen karusell, på hvilken man
åkte efter lokomotiv i öppna, tvåsitsiga vagnar, tolf till antalet,
vilja vi minnas. Karusellen var inköpt från hufvudstaden. Där
hade han stått i Humlegården ocli roat 1820 talets njutningslystna
Stockholm, som gaf honom öknamnet »svinmatskvarnen» — en
folkkvickhet naturligtvis, mindre fin än karakteristisk.
Från Cabrés tid föreskrifver sig också en ännu kvarstående,
delvis till skräpkammare, delvis till duschrum nu degraderad
dans-paviljong, som uppfördes i parkens västra del och invändigt må-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
